Förlängning av utbildningstiden för tandhygienister
Skriftlig fråga 2014/15:216 av Barbro Westerholm (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-02-11
- Överlämnad
- 2015-02-12
- Anmäld
- 2015-02-13
- Svarsdatum
- 2015-02-18
- Sista svarsdatum
- 2015-02-18
- Besvarad
- 2015-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Universitetskanslersämbetet har på uppdrag av regeringen utrett för- och nackdelar med en förlängning av utbildningen till tandhygienist genom att tandhygienistexamen utökas från 120 till 180 högskolepoäng. Högskoleverket har i flera tidigare sammanhang ställt sig positivt till en förlängning av tandhygienistutbildningen. Motiven bakom detta har främst varit att tandhygienistyrket förändrats under senare år och att de krav som ställs på den legitimerade tandhygienisten inte kan mötas med en utbildning som är så kort som 120 högskolepoäng. I dag marknadsför och organiserar lärosäten dessutom i flera fall tandhygienistutbildningen som en treårig utbildning (180 högskolepoäng) vilken leder till både en yrkesexamen och en generell kandidatexamen, vilket skapar otydlighet.
Av universitetskanslerns utredning om tandhygienistutbildningen (Rapport 2015:1) framgår att den övervägande delen av de studenter och företrädare för de studentorganisationer som tillfrågats är positiva till en förlängning av utbildningen. De som har invändningar är tandsköterskor som utbildar sig till tandhygienist parallellt med sitt yrkesarbete. En förlängning skulle bland dem kunna innebära minskat intresse för vidareutbildning.
De arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer och intresseorganisationer som tillfrågats är positiva till en förlängning. En allt större befolkning där både yngre och årsrika människor har bättre munhälsa och bättre tänder än tidigare generationer innebär att både arbetsvolym och arbetsuppgifter för tandhygienister ökar.
Statistiska centralbyråns prognoser visar att behovet av tandhygienister förväntas öka i framtiden.
En förlängning av utbildningen innebär ökade kostnader för staten i form av ersättning till lärosätena motsvarande maximalt 25 miljoner kronor per år och för studiemedel maximalt 9 miljoner kronor per år. Det är en låg summa i förhållande till den avlastning välutbildade tandhygienister kan erbjuda tandläkarna, som därmed får mer tid för kvalificerade tandvårdsinsatser.
Universitetskanslersämbetet kommer fram till slutsatsen att fördelarna med en förlängning av tandhygienistexamen från 120 till 180 högskolepoäng klart överväger nackdelarna.
Tänker statsrådet och regeringen verka för att tandhygienistutbildningen förlängs och när kan detta i så fall bli verklighet?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:216 besvarad av Helene Hellmark Knutsson (S), statsråd
Dnr U2015/751/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:216 av Barbro Westerholm (FP) Förlängning av utbildningstiden för tandhygienister
Barbro Westerholm har frågat mig om jag och regeringen tänker verka för att tandhygienistutbildningen förlängs och när detta i så fall kan bli verklighet.
Riksdagen har för regeringen tillkännagett som sin mening att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningstiden för tandhygienister från två till tre år. En sådan förlängning av utbildningstiden innebär att tandhygienistexamen uppnås efter 180 högskolepoäng, i stället för de 120 högskolepoäng som gäller i dag.
Regeringen gav i maj 2014 i uppdrag till Universitetskanslersämbetet att analysera för- och nackdelar av en förlängning av utbildningen till tandhygienistexamen. Myndigheten skulle beskriva konsekvenserna av en sådan förlängning för dem som studerar till tandhygienist, för arbetsgivarnas personalförsörjning och för staten.
Universitetskanslersämbetet redovisade uppdraget i slutet av januari i år. Som Westerholm påpekar i sin fråga menar myndigheten att fördelarna med en förlängning av utbildningen från 120 till 180 högskolepoäng klart överväger nackdelarna. Kompetensförsörjning inom vården är en viktig fråga för regeringen. Det är också prioriterat att all högskoleutbildning som ges håller hög kvalitet. Regeringen bereder frågan om en förlängning av tandhygienistutbildningen, men det är i nuläget för tidigt att meddela exakt hur vi kommer att gå vidare.
Stockholm den 17 februari 2015
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.