Förkunskaper i matematik hos studenter på högskolan
Skriftlig fråga 2007/08:118 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-19
- Anmäld
- 2007-10-19
- Besvarad
- 2007-10-24
- Svar anmält
- 2007-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 oktober
Fråga
2007/08:118 Förkunskaper i matematik hos studenter på högskolan
av Lars-Ivar Ericson (c)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Bara en av tio blivande civilingenjörer på Tekniska högskolan i Lund har tillräckliga kunskaper i matematik med sig från gymnasiet. Sedan 1995 har studenternas matematikkunskaper blivit allt sämre hos de högskolestuderande i Sverige. Detta har lett till att högskolorna tvingats sänka kraven i matematikundervisningen – åtta gamla studiepoäng under första terminen motsvaras nu av tio nya. Senare i utbildningen tvingas lärarna att undvika vissa utbildningsmoment på grund av studenternas dåliga kunskaper i matematik.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att studenter på högskolan ska ha tillräckliga förkunskaper i matematik?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:118 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:118 Förkunskaper i matematik hos studenter på högskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Lars-Ivar Ericson har frågat högskole- och forskningsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att studenter på högskolan ska ha tillräckliga förkunskaper i matematik. Frågan har överlämnats till mig.
Såväl internationella som nationella granskningar visar att resultaten i den svenska skolan har försämrats i matematik, naturvetenskap och läsförståelse sedan början av 1990-talet, vilket är djupt oroande. Resultaten måste förbättras. Regeringen har vidtagit och avser att vidta en rad insatser på både kort och lång sikt för att åstadkomma detta.
På kort sikt kan nämnas att Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att i samverkan med Nationellt centrum för matematikutbildning bland annat utbilda matematikutvecklare som ska fungera som stödpersoner för det fortsatta lokala utvecklingsarbetet. Hittills har 240 av landets kommuner deltagit i utbildningssatsningen. Inom matematikutvecklingsuppdraget ska myndigheten även arbeta för att gymnasieungdomarna ska vara bättre förberedda för fortsatta studier på högskolenivå. Uppdraget ska samordnas med den treåriga satsningen omfattande 10 miljoner kronor årligen inom högskolan åren 2006–2008 för extra stöd till högskolenybörjare. Regeringen uppmuntrar också till fördjupade kunskaper i ämnet matematik genom det extra meritvärde som ges kurser som lästs utöver den nivå som krävs för behörighet till en utbildning. Regeringen beslutade nyligen om nya meritvärderingsregler vid betygsurval som ska gälla från och med antagningen inför höstterminen 2010.
Regeringen vidtar även åtgärder på längre sikt för att Sverige ska kunna vara världsledande i internationell jämförelse. Förändringen av lärarutbildningen och beslut om fortbildningssatsning är exempel på sådana åtgärder. Under perioden 2007–2010 kommer uppskattningsvis 30 000 lärare att få möjlighet att delta i kvalificerad fortbildning. Lärare i matematik och naturvetenskap är en viktig målgrupp för denna satsning.
Det är också viktigt att förändra utbildningen i gymnasieskolan så att eleverna är bättre förberedda för högskolestudier än vad som nu är fallet. Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur gymnasieskolan bör reformeras (dir. 2007:8). Gymnasieskolan ska erbjuda tre olika utbildningsinriktningar som leder till gymnasieexamen. Examen från studieförberedande program ska ge grundläggande behörighet till högskolan och ska därför vara en god förberedelse för högskolestudier. Arbetet ska bedrivas i samverkan med Högskoleverket och med universitet och högskolor. Utredaren ska redovisa sitt förslag senast den 31 mars 2008.
Regeringen avser också att noga följa utvecklingen och överväga ytterligare insatser.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.