Förgiftningsattentatet mot Aleksej Navalnyj
Skriftlig fråga 2020/21:1047 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-16
- Överlämnad
- 2020-12-16
- Anmäld
- 2020-12-17
- Svarsdatum
- 2020-12-30
- Sista svarsdatum
- 2020-12-30
- Besvarad
- 2020-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Journalistgruppen Bellingcat har i samarbete med ett antal framstående medier presenterat en utredning kring förgiftningsattentatet mot den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.
Granskningen tydliggör den ryska federala säkerhetstjänsten FSB:s inblandning i förgiftningsdådet, och flera inblandade personer namnges, exempelvis regimföreträdare med specialistkompetens vad gäller nervgift.
Aleksej Navalnyjs öde tydliggör det hot som Kreml utgör mot såväl Rysslands egna medborgare som omvärlden. EU:s Rysslandspolitik måste präglas av en principfast och resolut hållning mot regimens förtryck.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern att i EU verka för ytterligare restriktiva åtgärder gentemot de företrädare för Ryska federationen som har varit inblandade i förgiftningsattentatet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1047 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:1047 av Hans Wallmark (M) Förgiftningsattentatet mot Aleksej Navalnyj
Hans Wallmark har mot bakgrund av journalistgruppen Bellingcats redogörelse för nervgiftsattacken mot den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, frågat huruvida jag inom EU aktivt kommer att verka för ytterligare restriktiva åtgärder gentemot Ryssland.
Oppositionella i Ryssland verkar sedan många år under svåra förhållanden. Nervgiftsattacken på oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj utgör ett exempel på det försämrade demokratiska läget i Ryssland. Att angreppet därtill skedde med ett kemiskt stridsmedel utgör ett brott mot Konventionen om förbud mot kemiska vapen, vilket gör angreppet till en angelägenhet för hela det internationella samfundet i kampen mot kemiska vapen.
Efter angreppet ställde EU krav om en internationell, oberoende och trovärdig utredning med stöd av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Eftersom Ryssland inte visade någon avsikt att genomföra en sådan utredning, antog EU i oktober 2020 nya restriktiva åtgärder mot Ryssland inom ramen för EU:s sanktionsregim mot kemiska vapen.
De restriktiva åtgärderna som antogs i oktober 2020 riktades mot individer och en entitet som direkt eller indirekt bar ansvar för angreppet mot Navalnyj. De restriktiva åtgärderna prövades enligt sedvanlig rättssäker process utifrån ett sammanställt bevispaket.
Bellingcats redogörelse uppmärksammar och belyser många av de utmaningar som oppositionella i Ryssland har att hantera. Sverige är drivande i EU för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska förbli givna beståndsdelar i EU:s politik gentemot Ryssland.
Sverige fortsätter att löpande utvärdera nya uppgifter och befintliga verktyg för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och nedrustning, såväl globalt som i Ryssland.
Stockholm den 30 december 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.