förföljelse av kristna i Kina

Skriftlig fråga 2000/01:948 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-21
Besvarad
2001-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2000/01:948

av Tuve Skånberg (kd) till utrikesminister Anna Lindh om förföljelse av kristna i Kina

Kristna förföljs och torteras i Kina. Det rapporterar den kristna brittiska advokatorganisationen Christian Solidarity Worldwide. Detta som en del i ett större tillslag mot flera olika "kulter", som kinesiska myndigheter kallar det. Myndigheterna buntar ihop icke registrerade protestantiska och katolska kyrkor med kulter av varierande slag. Regeringsföreträdare gör ingen objektiv bedömning för att fastställa vad en kult är.

Meditationsgruppen falungong har förbjudits av kinesiska myndigheter, vilket har rönt stor uppmärksamhet runtom i världen. Det är nu dags att reagera även mot diskrimineringen av andra grupper.

Fängslandet av kristna ökar och hundratals kristna torteras och sitter i arbets- och utbildningsläger. Ett antal av de fängslade släpps enbart mot att de betalar höga böter. Korruption, undermålig utbildning och ovilja att tillåta en oberoende registrering vidmakthåller missförhållandena.

Regeringen driver en, ett år lång, kampanj för förstöring av tempel och kyrkor som ett led i sin strävan att undertrycka inofficiella religioner.

Vad avser ministern göra för att visa att Sverige tar avstånd från förföljelsen och tortyren av kristna och andra religiösa grupper i Kina?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:948 besvarad av

den 5 april

Svar på fråga 2000/01:948 om förföljelse av kristna i Kina

Utrikesminister Anna Lindh

Tuve Skånberg har frågat mig vad jag avser göra för att visa att Sverige tar avstånd från förföljelsen och tortyren av kristna och andra religiösa grupper i Kina.

Jag instämmer i den oro som frågeställaren uttrycker över utvecklingen i Kina, där religiösa aktiviteter utsätts för starka myndighetsingrepp. I synnerhet gäller det troende inom den underjordiska, påvetrogna, katolska rörelsen och de protestantiska s.k. huskyrkorna, som vägrar underkasta sig myndigheternas kontroll och påbud. Sedan en kampanj inleddes 1999 mot "illegal religiös aktivitet" har många gripanden ägt rum, enligt utomstående MR-grupper, och tortyr uppges även ha förekommit.

Sverige har bilateralt och inom EU på olika sätt verkat för att uppmärksamma den bristande religionsfriheten i Kina och kränkningarna av olika religiösa gruppers rättigheter att fritt utöva sin religion och sin tro. Inom EU:s dialog med Kina om mänskliga rättigheter framför vi vår oro över behandlingen av kristna och andra grupper och uppmanar Kina att leva upp till sina åtaganden om att garantera religionsfrihet. Detta bör Kinas regering verka för bl.a. genom att öka samarbetet och kontakterna med FN:s arbetsgrupper och specialrapportörer om mänskliga rättigheter. Under det senaste mötet i Stockholm i februari i år förklarade Kina att man var villig att ta emot ett besök av FN:s specialrapportör om religiös tolerans, vilket bör ses som ett positivt steg. Vi kommer givetvis att följa upp denna utfästelse från Kinas sida som ett led i våra ansträngningar.

EU:s utrikesministrar har i år vid två tillfällen klargjort sin syn på bristerna i Kina i fråga om de mänskliga rättigheterna. Det skedde den 22 januari och den 19 mars. I slutsatserna från bägge dessa möten uppmanas Kinas ledning att vidta en rad åtgärder för att förbättra situationen och stärka skyddet för yttrande-, förenings-, församlings- och trosfriheten i landet. Genom att ständigt föra upp dessa frågor på den internationella dagordningen, t.ex. i anföranden i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna som sammanträder nu, vill vi förmå den kinesiska ledningen att samarbeta mer med FN för att förbättra situationen i landet. I takt med Kinas växande betydelse i det internationella umgänget kommer också frågan om de mänskliga rättigheterna att uppmärksammas alltmer, såväl i våra bilaterala relationer med Kina som i EU:s växande kontakter. Kraven på att Kina ska ta itu med missförhållanden och upphöra med sina repressiva åtgärder tilltar från det internationella samfundets sida.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.