företagsflytt
Skriftlig fråga 2000/01:1391 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-13
- Besvarad
- 2001-06-25
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1391
av Margareta Cederfelt (m) till näringsminister Björn Rosengren om företagsflyttMellan 1997 och 2000 flyttade 47 svenska företag sitt huvudkontor från Sverige. Utflyttningen medför negativa effekter för såväl näringsliv som det svenska samhället i stort.
Att företagens huvudkontor är belägna i Sverige innebär att ägar- och ledningskompetens finns i landet. Företagens huvudkontor har även positiva effekter för underleverantörer och tjänsteföretagens utveckling.
Vanliga argument för utflyttning av företagens huvudkontor är såväl skattesystemets konstruktion som nivåerna på de svenska skatterna.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringsministern:
Vad avser näringsministern vidta för åtgärder för att svenska företag ska uppleva Sverige som ett attraktivt land att placera sina huvudkontor i?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1391 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1391 om företagsflytt
Näringsminister Björn Rosengren
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att svenska företag ska uppleva Sverige som ett attraktivt land att placera sina huvudkontor i.
Jag har noterat att det under senare tid återigen har förts en debatt om de svenska företagens flytt av sina huvudkontor till utlandet och om detta beror på skattesystemets konstruktion eller nivåerna på de svenska skatterna eller både-och.
Jag tycker att denna debatt är onyanserad och i NUTEK:s senaste årsrapport redovisas en undersökning där de verkställande direktörerna i de största företagen har intervjuats om betydelsen av huvudkontorens placering. Av undersökningen framgår att flyttning av huvudkontoren till 90@95 % sammanhänger med förvärv och fusioner av företag i utlandet. Koncernledningen har då som regel blivit mer internationell och den kompetens som efterfrågas finns lättare tillgänglig från platser som London och Amsterdam. En global expansion är samtidigt en förutsättning för att de stora företagen ska kunna behålla sin konkurrenskraft på världsmarknaden.
Undersökningen visar även att det inte finns skäl att tro att det med någon slags automatik innebär att huvudkontorens eventuella flytt drar med sig andra strategiska verksamheter, som t.ex. forskning och utveckling. Tvärtom visar t.ex. exemplet med Astra Zeneca att forskningsverksamheten utökats i Sverige efter det man flyttat sitt huvudkontor och att man har planer på att ytterligare satsa på forskningen i Sverige. I de stora multinationella företagens nätverk handlar det om att förlägga olika verksamheter där förutsättningarna är mest gynnsamma.
Slutsatsen i NUTEK:s undersökning är således att varken bolagsskatten eller beskattning av privatpersoner är det primära skälet till att företag flyttar sina huvudkontor. Svenska löner och skatter kan i vissa fall vara ett hinder att rekrytera vissa experter och nyckelpersoner, därför har regeringen infört en särskild expertskatt som innebär att utländska experter under en treårsperiod har en reducerad skatt. Denna s.k. expertskatt har blivit betydligt mer uppskattad av näringslivet än vad regeringen förutsåg i sin prognos.
Som ett svar på frågan tror jag dock att det bästa regeringen kan göra för att inte bara få företag att stanna i Sverige utan att även locka internationella företag att etablera sig i Sverige, är att så långt som möjlig skapa en internationellt konkurrenskraftig och dynamisk miljö för företag att utvecklas och växa i. Vi kan konstatera att utöver en gynnsam miljö för läkemedelsföretag har Sverige även blivit en spjutspetsnation när det gäller IT-frågor och världens ledande IT- och dataföretag etablerar sig i Sverige för att utveckla nästa generations mobila kommunikationslösningar, även om deras huvudkontor inte har flyttat hit.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.