företagsetableringar i Östersjöregionen

Skriftlig fråga 1998/99:8 av Skoog, Christer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-10-09
Anmäld
1998-10-12
Besvarad
1998-10-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:8 av Christer Skoog (s) till statsrådet Mona Sahlin om företagsetableringar i Östersjöregionen

den 9 oktober

I dag uppmuntrar vi människor att ta till vara de innovationer de har och ger dem goda chanser att starta eget. Vi talar om vikten av att starta företag och om vikten av att samarbeta i Östersjöregionen.

Det finns exempel på dem som anammat detta och startat företag ihop. I vårt svenska regelverk finns det regler som dock skapar problem för dem, från något annat land i Östersjöregionen, som vill arbeta i företaget. De har inte samma möjlighet som om det bara är svenskar med i företaget.

Det finns t.ex. i Ronneby ett helt nystartat företag som ägs av två svenskar och tre ryssar. Ägarna i Sverige har gått in med pengar för att få i gång verksamheten, men skall inte arbeta full tid. En av delägarna är från Kaliningrad i Ryssland, och var tänkt att komma hit och arbeta med företaget. Detta stoppas dock av ett regelverk inom Statens invandrarverk som kräver att det skall finnas 150 000 kr på ett konto för denna person. Detta för att garantera försörjningen under det första året. Kapitalet skall kunna disponeras fritt, dvs. vara avskilt på konto som sökanden disponerar över. Skriftliga garantier från en av de svenska ägarna, att han kommer att stå för uppehället, godtas inte. Genom detta ställningstagande av SIV riskerar alla delägare att förlora sina pengar och på sikt förloras det arbetstillfällen i Sverige och i Kaliningrad.

Min fråga till statsrådet är om statsrådet har för avsikt att underlätta för dylika företagsetableringar så att samarbetet i Östersjöregionen underlättas.

 

 

 

 

 

 

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:8 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:8 om företagsetableringar i Östersjöregionen
    Statsrådet Leif Pagrotsky

den 23 oktober

Christer Skoog har frågat mig om jag har för avsikt att underlätta för företagsetableringar så att samarbetet i Östersjöregionen underlättas. Detta mot bakgrund av att Statens invandrarverk ställer upp vissa krav för att enskilda personer, i det här fallet en företagare, skall beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Regeringen fäster stor vikt vid att underlätta och utöka samarbetet mellan länderna i Östersjöregionen. Totalt satsar vi under den närmaste femårsperioden 1 miljard kronor, varav 250 miljoner kronor under 1999, för att stödja näringslivsinriktade åtgärder i form av t.ex. företagsetableringar, projektexport och marknadssatsningar i Östersjöområdet.

Regeringen arbetar även aktivt med att främja utländska investeringar i Sverige bl.a. genom riktad information och rådgivning för att hjälpa utländska företagare som funderar på att etablera sig här. Att underlätta för dessa investeringar är en av regeringens huvudsakliga prioriteringar. De utländska direktinvesteringarna har bl.a. mot denna bakgrund ökat mycket kraftigt i Sverige. Under 1990-talet (1990-1996) är Sverige det land inom hela kretsen av OECD-länder, som kan uppvisa den starkaste ökningen av utländska direktinvesteringar: ca + 240 %. Rådande praxis hos Statens invandrarverk bygger delvis på förarbetsuttalanden, i vilka sägs att prövning av ansökningar om uppehållstillstånd från egna företagare bör ske i en generös anda och att som utgångspunkt självfallet skall gälla att den sökandes försörjning är tryggad.

För att en person skall beviljas uppehållstillstånd som egen företagare krävs att denne kan visa upp antingen att det aktuella företaget ger en sådan avkastning att försörjning kan anses tryggad eller att det finns ett konto som företagaren kan disponera fritt. I dag krävs att beloppet på ett sådant konto uppgår till 100 000 kr. Det är alltså inte tillräckligt att någon ställer upp som personlig garant för den sökande utan den sökande skall själv kunna disponera medlen. Försörjningen skall således inte vara avhängig en utomstående persons välvilja eller godtycke.

Det är, enligt min mening, rimligt att begära att personer som vill etablera sig här som företagare skall ha sin försörjning tryggad. Motsvarande regler finns dessutom även i de flesta andra länder.

Om man vid prövningen skulle ställa lägre krav när det gäller frågan om försörjning skulle det kunna få till följd att våra kommuner belastades hårt. Som ni vet är det kommunerna som får stå för eventuella kostnader för utbetalning av socialbidrag.

Jag vill betona att den svenska regeringen är mycket angelägen om att skapa ett bra företagsklimat i Sverige både för svenska och utländska företagare. Vi arbetar aktivt, t.ex. i en interdepartemental arbetsgrupp som rapporterar direkt till mig, med att kartlägga och åtgärda olika faktorer som kan hämma utländska investeringar i Sverige. Jag är beredd att låta denna grupp titta på frågan för att se om nuvarande bestämmelser är ett reellt hinder för utländska investeringar och om det försvårar samarbetet med våra grannländer runt Östersjön.

Avslutningsvis vill jag dock betona att en avvägning av den enskilde företagarens och i detta fall samhällets intressen alltid måste göras, även om det ibland kan vara svårt.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.