Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld

Skriftlig fråga 2014/15:629 av Thomas Finnborg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-06-04
Överlämnad
2015-06-04
Anmäld
2015-06-05
Svarsdatum
2015-06-17
Sista svarsdatum
2015-06-17
Besvarad
2015-06-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Oavsett ålder, etnicitet och kön har alla medborgare i dagens Sverige samma rättigheter. Dock skiljer sig vår syn på barns och kvinnors rättigheter och jämställdhet från synen i andra delar av världen. I andra kulturer kan hedersrelaterat våld utövas för att just undertrycka individuella rättigheter. De individuella rättigheterna är grunden för våra rättigheter, rättssystem och normer i Sverige. Trots detta lever personer under förtryck i sina hem i Sverige där både diskriminering och våld i hederns namn utövas.

Mycket arbete har redan gjorts för att motarbeta hedersrelaterat våld. Då diskriminering och våld i hederns namn är kulturellt betingat och bygger på starka normer, som skiljer sig från de med utgångspunkt i de individuella rättigheterna, finns det anledning att tro att diskriminering och våld i hederns namn inte är en företeelse som kommer att försvinna på kort sikt.

Som den mångfacetterade satsningen från alliansregeringen visade, finns det inte heller endast ett sätt att gå till väga för att bryta mönstret. Trots vetskap om denna komplicerade problembild går det ändå att lyfta fram några åtgärder som borde kunna förbättra arbetet mot diskriminering och våld i hederns namn ytterligare. En nationell handlingsplan för det framtida förebyggande arbetet kan tänkas vara en bra start.

En del av problemets lösning ligger i att skifta de normer som är styrande i de grupper som utövar diskriminering och våld i hederns namn. Arbetet med att förebygga relationsvåld, inklusive hedersrelaterat våld eller förtryck, måste fortsätta att utvecklas.

Men hänvisning till ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

 Vad gör ministern och regeringen för att förebygga hedersrelaterat våld i nära relationer?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:629 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2015/4256/JÄM

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:629 av Thomas Finnborg (M) Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld

Thomas Finnborg har frågat justitieministern vad regeringen gör för att förebygga hedersrelaterat våld i nära relationer. Frågan har överlämnats till mig att besvara, då jag har övergripande ansvar för frågor som rör mäns våld mot kvinnor.

  • Att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor är en högt prioriterad fråga för regeringen. Ytterst handlar det om kvinnors rättigheter och jämställdhet.
  • Arbetet omfattar alla former av våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, barn- och tvångsäktenskap och könsstympning. De insatser som görs inom området är riktade till alla våldsutsatta oavsett vilken form av våld personen har varit utsatt för. Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck påbörjades efter mordet på Fadime 2002. Ett stort antal myndigheter har fått uppdrag inom området och det har i stor omfattning handlat om kompetensökande insatser.
  • Länsstyrelserna har sedan 2004 i uppdrag att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom att fördela medel till projekt och genomföra egna insatser. Medlen har bl.a. avsatts till att öka kompetens på området och till insatser riktade till unga och deras vårdnadshavare.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har sedan 2005 ett nationellt uppdrag att genomföra insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck och barn- och tvångsäktenskap. Länsstyrelsen har inom ramen för uppdraget tagit fram en vägledning riktad till kommuner för att skapa ett effektivt och samordnat arbete mellan lokala aktörer för hanteringen av enskilda som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och barn- och tvångsäktenskap. Detta arbete har bidragit till att fler våldsutsatta unga uppmärksammas samt till ökad kompetens hos yrkesgrupper som möter unga. Länsstyrelsen har sedan 2013 också haft i uppdrag att utveckla ett nationellt kompetensteam som ger stöd till myndigheter och andra aktörer i såväl det akuta som det förebyggande och uppföljande arbetet. Inom ramen för uppdraget har en nationell stödtelefon inrättats dit yrkesverksamma och ideellt verksamma kan ringa föra att får råd och vägledning i enskilda ärenden.

Våldsförebyggande insatser är en fråga som regeringen lägger stor vikt vid. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har i uppdrag att förebygga våld och motverka stereotypa normer om maskulinitet. I detta arbete ingår även att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

Kvinnojourerna och tjejjourerna gör dagligen ett ovärderligt arbete med stöd och hjälp till kvinnor och barn som lever med, eller hot om, hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har i vårändringsbudgeten föreslagit att stödet till kvinnojourer ska förstärkas med 25 miljoner kronor 2015, och aviserat att man kommer att lämna förslag om att förstärka stödet med 100 miljoner kronor per år för perioden 2016–2019.

En annan del av mitt ansvar är barns rättigheter. Under 2015 påbörjas ett viktigt arbete med att göra barnkonventionen till lag.

Ett betydande arbete pågår och fortsatta insatser behövs för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och barn- och tvångsäktenskap samt för att nå fler våldsutsatta. Det är också centralt att öka kunskapen om vilka effekter regeringens satsningar ger i praktiken. Ett steg i den riktningen är förslaget från den särskilda utredare som i dagarna lämnade över sitt förslag om en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor. Den blir ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete mot mäns våld mot kvinnor inklusive hedervåld och förtryck och barn- och tvångsäktenskap

Stockholm den 12 juni 2015

Åsa Regnér

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.