Fördjupningskurser på gymnasiet
Skriftlig fråga 2005/06:227 av Darvik, Axel (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-25
- Anmäld
- 2005-10-26
- Besvarad
- 2005-11-02
- Svar anmält
- 2005-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 oktober
Fråga 2005/06:227 av Axel Darvik (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Fördjupningskurser på gymnasiet
Under arbetet med de nya programmålen och på Skolverkets diskussionsforum har frågetecken rests när det gäller ämnesbetygens inverkan på elevernas intresse av att läsa fördjupningskurser i de naturvetenskapliga ämnena. Eftersom betyget från den sist lästa kursen blir slutbetyg befarar många att elever som har till exempel MVG i fysik 2 inte ska våga läsa fördjupningskursen fysik 3 och riskera att få G. På så vis kan eleven få lägre slutbetyg och därmed sämre antagningsmöjligheter när han eller hon söker till högskoleutbildningar.
Det är viktigt att eleverna på gymnasiet stimuleras att läsa även mer krävande ämnen. Dagens gymnasieskola har redan problem med att elever taktikläser och därmed väljer bort fördjupningskurser och moderna språk. I stället för att täppa igen de hålen riskerar drivkrafterna för att taktikläsa att öka. Det är ett fullständigt onödigt slöseri med resurser till komvux och basår att elever läser där enbart för att få högre snittbetyg. Det bidrar i sin tur även till en inflation i betygsskalan. ”Det fjärde gymnasieåret” på det treåriga gymnasiet är inte bara slöseri med samhällets resurser, det är också slöseri med ungdomars tid.
När nu gymnasiet görs om borde det vara en självklarhet att flit ska löna sig.
Jag vill fråga statsrådet Ibrahim Baylan vad han tänker göra för att inte betygssystemet och antagningsreglerna ska missgynna dem som läser fördjupningskurser och moderna språk på gymnasiet.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:227 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:227 om fördjupningskurser på gymnasiet
Statsrådet Ibrahim Baylan
Axel Darvik har frågat mig vad jag tänker göra för att inte betygssystemet och antagningsreglerna ska missgynna dem som läser fördjupningskurser och moderna språk på gymnasiet.
De förändringar av gymnasieskolan från den 1 juli 2007 som riksdagen beslutat om syftar till att höja kvaliteten i utbildningen och ge mer av helhet och sammanhang, bland annat ska korta kurser som bidragit till en fragmentisering av utbildningen ersättas med längre kurser. Lokala kurser ska kvalitetssäkras av Skolverket för att säkerställa att kursutbudet ryms inom gymnasieskolans kunskapsuppdrag. Kurser som snarast är av hobbykaraktär bör enligt min uppfattning inte förekomma i gymnasieskolan.
Ämnesbetyg införs för att spegla elevernas kunskapsprogression och bidra till att studierna i ämnet kan läggas upp mer långsiktigt med slutmålet i fokus. Den som behöver mer tid för att mogna eller för att utveckla fungerande studiestrategier ska få det. Det blir möjligt för elever att kompensera tidigare tillkortakommanden och brister i ämnet, även om goda resultat i början naturligtvis ger bättre förutsättningar för ett gott slutresultat.
Skolans uppgift är att stimulera människor att utveckla sina kunskaper. Gymnasieskolan ska vara en kunskapsskola. Regeringen vill uppmuntra fler elever att läsa mer krävande kurser. Elever ska uppmuntras att anstränga sig för att nå bättre resultat. Betygssystem, studievägarnas organisation och tillträdesregler bör stödja en sådan inriktning. Därför förordnade regeringen i mars 2003 en särskild utredare för en översyn av reglerna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning (dir. 2003:38, 2003:107). En av utgångspunkterna för utredaren skulle vara att elevernas prestationer i gymnasieskolan skulle uppmuntras. Utredarens förslag skulle bland annat bidra till att eleverna i gymnasieskolan uppmuntras att välja kurser i matematik och språk. Utredaren föreslog bland annat att meritämnen skulle införas (SOU 2004:29).
I den högskoleproposition (prop. 2004/05:162) som nyligen överlämnats till riksdagen gör regeringen bedömningen att matematik och andra språk än engelska bör premieras vid meritvärdering till högre utbildning. För närvarande diskuteras hur bestämmelserna kan utformas. Det är ännu för tidigt att yttra sig om hur konstruktionen kommer att se ut.
Sammantaget anser jag därför att regeringen vidtagit åtgärder för att uppmuntra långsiktighet och fördjupning i gymnasieskolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.