förändring av farledsspråk
Skriftlig fråga 1999/2000:606 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-23
- Besvarad
- 2000-03-02
- Anmäld
- 2000-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:606
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till näringsminister Björn Rosengren om förändring av farledsspråkSjöfartsverket föreslår förändringar i farledsspråket. I lotsreglementet § 28 står det att farledsspråket i svenska vatten ska vara "svenska och engelska". Förslaget innebär att "svenska och engelska" byts ut till "svenska eller engelska". I dag används engelska som farledsspråk vid fartygstrafiken i Ystad och Trelleborg och det är bl.a. för att anpassa till dessa förhållanden som förslaget lagts. Frågan om farledsspråk kan därigenom avgöras lokalt.
Övriga europeiska länder håller hårt på att farledsspråket är nationellt med undantag från Norge där det ändrades till engelska. Där har man nu fått en ökad frekvens av incidenter och olyckor. Stockholms skärgård är svårnavigerad och har en intensiv sjöfartstrafik. En olycka kan få katastrofala följder.
Vilka åtgärder avser näringsministern vidta för att bibehålla farledsspråket "svenska och engelska" i Stockholms skärgård?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:606 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:606 om förändring av farledsspråk
Näringsminister Björn Rosengren
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att bibehålla farledsspråket "svenska och engelska" i Stockholms skärgård. Bakgrunden är att Sjöfartsverket har föreslagit ändringar beträffande farledsspråket.
Jag vill redan inledningsvis svara att jag inte har anledning att vidta några åtgärder. Skälen till detta är följande.
Regeringen har genom förordningen (1982:569) om lotsning m.m. bemyndigat Sjöfartsverket att närmare utforma den behovsanpassade lotsplikten, vilket sker genom Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter om lotsning (SJÖFS 1996:10).
Lotsplikten är anpassad efter sjösäkerhetsmässiga förutsättningar. Fartygens storlek och last kombinerat med farledens utseende och trafikintensitet är huvudkriterier för den lotsplikt som i skärgårdsområden omfattar alla handelsfartyg som är längre än 70 meter.
Sjöfartsverket kan ge befälhavare möjlighet att bli undantagna från rådande lotsplikt. I detta dispenssystem granskar Sjöfartsverket inte bara fartyget, dess last och bemanning. Verket gör även en personlig prövning av den enskilde befälhavaren. Dennes kunskaper testas i teoretiska och praktiska prov för varje särskild farled innan han eller hon eventuellt får ett villkorat och tidsbestämt tillstånd att framföra fartyget utan lots en viss sträcka på svenskt inre vatten.
Språket ingår som en av många viktiga detaljer i prövningen. Engelska är det traditionella sjöfartsspråket, men accepteras endast undantagsvis som enda kommunikationsspråk för tillståndsinnehavarna. Den nuvarande lydelsen i lotskungörelsen talar om erforderliga kunskaper i skandinaviska och engelska språken. Den ändring som Sjöfartsverket nu föreslår talar om erforderliga kunskaper i skandinaviska och/eller engelska språken enligt lokala föreskrifter.
Avsikten är inte att likställa engelska med svenska när Sjöfartsverket medger undantag från lotsplikten. I det fall engelska kommer att accepteras som enda kommunikationsspråk för enstaka framtida tillstånd, kommer sådana tillstånd att föregås av en omfattande sjösäkerhetsmässig prövning. Sjöfartsverkets huvudkontor granskar varje enskilt ärende. Varje ärende har dessförinnan underkastats en lokal prövning och ska ha rekommenderats av Sjöfartsverkets regionala organisation.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.