Förändring av det svenska systemet med domarutnämning
Skriftlig fråga 2021/22:1042 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-08
- Överlämnad
- 2022-02-09
- Anmäld
- 2022-02-15
- Svarsdatum
- 2022-02-16
- Sista svarsdatum
- 2022-02-16
- Besvarad
- 2022-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
EU har kritiserat Polen för att politisera rättsväsendet, och företrädare för Sveriges regering har många gånger högt instämt i kritiken. Man har bland annat anklagat Polen för att politiskt styra vilka som utnämns till domare. Samtidigt har det också riktats kritik mot hur andra system för domarutnämning ser ut, såsom det svenska. Bland andra har Justitiekanslern väckt frågan om översyn.
I Sverige har man en statlig myndighet som heter Domarnämnden. Den har till främsta uppgift att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Domarnämndens ledamöter och ersättare förordnas för en tid av högst fyra år och består av nio ledamöter, och för varje ledamot finns det en personlig ersättare. Riksdagen väljer fyra ledamöter och fyra ersättare som ska representera allmänheten. Övriga fem ledamöter och fem ersättare förordnas av regeringen.
Domarnämnden, vars majoritet av ledamöter utses av regeringen, lämnar förslag på domare till just regeringen, som beslutar om utnämningen. Sveriges system om domarutnämning är alltså i högsta grad politiserat och inte oberoende. Att detta system inte varit föremål för mer omfattande diskussion grundar sig förmodligen i den långa socialdemokratiska regeringstraditionen i Sverige, och så länge socialdemokrater får styra anser ju de själva att allt är i sin ordning. I höstas gick dock Justitiekanslern ut och ansåg att man i Sverige borde diskutera domstolsväsendets förhållande till det politiska systemet.
Rättsväsendets oberoende är en grundbult i den konstitutionella demokratin.
Mot bakgrund av regeringsföreträdares omfattande utfall mot det polska systemet, som alltså inte är i närheten av det svenska, vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ta initiativ till att förändra det svenska systemet med att utnämna domare för att göra det mindre politiskt styrt och mer oberoende, och om inte, varför?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1042 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1042 av Björn Söder (SD)
Förändring av det svenska systemet med domarutnämning
Björn Söder har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att förändra det svenska systemet med att utnämna domare för att göra det mindre politiskt styrt och mer oberoende, och om inte, varför.
Frågan är ställd bl.a. mot bakgrund av den kritik som EU riktat mot Polen för brister i de polska domstolarnas oberoende.
Låt mig inleda med att understryka att ett oberoende domstolsväsende är ett av fundamenten i ett demokratiskt samhälle. Det är viktigt att allmänheten känner förtroende för att domstolarna är oberoende och att det inte finns någon risk för exempelvis politisk påverkan.
Det svenska utnämningsförfarandet av domare har utformats utifrån utgångspunkterna att domstolarnas och domarnas oberoende ställning inte ska kunna ifrågasättas och att det ska säkerställa en rekrytering som präglas av bredd och hög kvalitet. Alla ärenden om utnämning av ordinarie domare bereds därför av en fristående nämnd, Domarnämnden, som har till uppgift att lämna motiverade förslag om vem ska utses till ordinarie domare. Två av ledamöterna i nämnden representerar allmänheten och väljs av riksdagen. Övriga fem ledamöter, som ska vara domare och jurister verksamma utanför domstolsväsendet, förordnas av regeringen efter ett särskilt nominerings-förfarande.
Genom beredningen i en förslagsnämnd tillhandahålls regeringen ett gediget beslutsunderlag inför utnämningarna av ordinarie domare. Denna ordning skapar goda förutsättningar för en konstitutionell efterhandskontroll av regeringens utnämningsmakt. Den bygger dessutom på förslag som lämnades 2008 av den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen, som var enig i sina ställningstaganden.
Domstolarnas och domarnas oberoende i Sverige är redan i dag starkt. Arbetet med att bevaka domstolarnas oberoende måste dock fortsätta, vilket inte minst den utveckling vi sett i vissa länder inom EU visar. Regeringen har därför tillsatt en grundlagskommitté för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. I uppdraget ingår att utreda behovet av att stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt. Kommittén, som är sammansatt av ledamöter från samtliga riksdagspartier, ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 februari 2023. Jag ser fram emot att ta del av kommitténs slutsatser.
Stockholm den 16 februari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.