Föräldraskap
Skriftlig fråga 2016/17:828 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-14
- Överlämnad
- 2017-02-14
- Anmäld
- 2017-02-15
- Svarsdatum
- 2017-02-22
- Sista svarsdatum
- 2017-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Redan år 2005 fick en kvinna som är gift, registrerad partner eller sambo med en annan kvinna möjlighet till assisterad befruktning vid allmänt sjukhus. Men fortfarande finns det ingen moderskapspresumtion för gifta samkönade par, vilket gör att medmamman måste göra en närståendeadoption av det barn som föds i relationen. Problemet med medmammans moderskapspresumtion drabbar också lesbiska föräldrar som flyttar till Sverige. I sitt hemland är de juridiska föräldrar till sitt barn, men när de väl flyttat till Sverige blir bara den ena kvinnan juridisk moder till barnet. Det kan godtyckligt bli den moder som anländer först med barnet som registreras som barnets mor, vilket givetvis innebär en stor rättsosäkerhet för såväl barnet som föräldrarna. Närståendeadoption är det som står till buds för att båda mödrarna återigen ska bli juridiska föräldrar till sitt gemensamma barn.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad tänker ministern göra för att utländska, lesbiska mödrar som flyttar till Sverige inte ska förlora sitt juridiska föräldraskap till sitt/sina barn som de gör i dag?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:828 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2017/01449/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:828 av Margareta Cederfelt (M) Föräldraskap
Margareta Cederfelt har frågat vad jag tänker göra för att utländska, lesbiska mödrar som flyttar till Sverige inte ska förlora sitt juridiska föräldraskap till sitt/sina barn som de gör i dag.
Det är angeläget att den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen utvecklas i takt med samhället i övrigt. Att vara förälder är en viktig del av livet för många människor och lagstiftningen behöver vara utformad så att den kan hantera olika sätt att få barn och bilda familj. Regeringen bedriver därför ett aktivt och nödvändigt arbete på detta område.
När ett svenskt samkönat par får barn genom assisterad befruktning utomlands måste den part som inte föder barnet adoptera för att bli förälder. Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet har föreslagit att detta ska ändras och att samtycke vid assisterad befruktning ska kunna utgöra grund för föräldraskap även om den sker i utländsk hälso- och sjukvård. Samma regler ska gälla för olikkönade och samkönade par. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare för avsikt att inom kort tillsätta en utredning om faderskap och föräldraskap som är tänkt att bland annat se över frågan om det bör införas en föräldraskapspresumtion för samkönade gifta par.
Frågor om hur vi ser på avgöranden från andra länder bedöms enligt de internationellt privaträttsliga reglerna. Dessa regler är nationella men bygger ofta på gemensamma överenskommelser och ömsesidighet. I dag erkänns inte föräldraskapet för den kvinna i ett samkönat äktenskap eller samboskap som vid assisterad befuktning inte har fött barnet. För mig är det naturligt att en utveckling sker även på detta område. Utvecklingen
inom den internationella privaträtten följer i regel den utveckling som sker inom den nationella lagstiftningen i takt med att länder når samsyn kring olika frågor. Det kommer därför att finnas anledning att titta närmare på frågan framöver.
Stockholm den 22 februari 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.