Till innehåll på sidan

Folkrepubliken Kinas aggressioner mot Taiwan och Emmanuel Macrons uttalande

Skriftlig fråga 2022/23:543 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-11
Överlämnad
2023-04-12
Anmäld
2023-04-13
Svarsdatum
2023-04-19
Sista svarsdatum
2023-04-19
Besvarad
2023-04-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Som en hämnd för att Taiwans president, Tsai Ing-wen, mötte USA:s representanthus talman, Kevin McCarthy, under en transitering i Kalifornien genomförde Folkrepubliken Kina en tre dagars militärövning den 8–10 april under namnet Joint Sword. Övningen gick ut på att träna på att omringa Taiwan, och på andra dagen simulerade tiotals kinesiska örlogsfartyg och stridsflygplan attacker mot Taiwan.

En talesperson från EU-kommissionens har uttryckt att man är oroade över intensifieringen av militära aktiviteter från Folkets befrielsearmé i Taiwansundet och runt Taiwan, med intrång i taiwanesiska luftförsvarsidentifieringszonen och överträdelse av medianlinjen och all instabilitet i sundet till följd av eskalering, olycka eller användning av våld skulle få enorma ekonomiska och säkerhetsmässiga konsekvenser för regionen och globalt.

Taiwan har svarat att man tänker upprätthålla principen att inte eskalera konflikter och inte orsaka dispyter och kommer att stå fast vid principerna om fred, paritet, dialog och demokrati. Vidare menar man att Kinas militära hot mot Taiwan bara kommer att göra det internationella samfundet mer uppmärksamt på karaktären av Kinas auktoritära expansion, och det kommer också att göra folken mellan Taiwan och likasinnade länder mer enade.

Dagarna före Folkrepubliken Kinas militärövning flög Frankrikes president Emmanuel Macron och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Peking för att träffa Folkrepubliken Kinas ledare Xi Jinping. Efter besöket, i en längre intervju som han gav i sitt flygplan på väg från Peking till Guangzhou i södra Kina med utvalda journalister från franska medier och Politico, sade Macron att Europa måste minska sitt beroende av USA och undvika att dras in i en konfrontation mellan USA och Kina över Taiwan.

Vi får inte trassla in oss i en världslig oreda och kriser som inte är våra, sade han. I en fotnot till Politicos artikel framgår det att Macrons kansli fick sista ordet om vad som skulle publiceras, och att flera uppriktiga kommentarer om Taiwan och Europas strategiska självständighet ströks.

Att Macron var med EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen på resan var i syfte att uppvisa en europeisk enighet.

Macrons uttalande har, med all rätt, mötts av stark kritik från olika håll. Det är därför viktigt att EU:s medlemsstater riktar kritik mot hans uttalande och tydligt visar att det inte finns någon europeisk enighet bakom detta.

Sverige har ordförandeskapet i EU.

Därför vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern att kritisera Folkrepubliken Kinas aggressioner mot Taiwan och likaså kritisera Emmanuel Macrons uttalande, och om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:543 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD2023/ 05630 UD2023/05632 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på frågorna 2022/23:543 av Björn Söder (SD) Folkrepubliken Kinas aggressioner mot Taiwan och Emmanuel Macrons uttalande och 2022/23:545 av Markus Wiechel (SD) Emmanuel Macrons besök i Kina

Björn Söder har frågat mig om jag avser att kritisera Folkrepubliken Kinas aggressioner mot Taiwan och likaså kritisera Emmanuel Macrons uttalande i frågan. Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på Emmanuel Macrons besök i Kina och om jag avser att klargöra att den franska presidenten inte talar för Europa i frågan om USA och Taiwan. Jag besvarar frågorna samlat.

Sverige har redan tidigare uttryckt stark oro över Kinas agerande och att spänningarna i Taiwansundet ökar. De senaste dagarnas händelser förstärker denna oro. Sverige har vid ett flertal tillfällen, både offentligt och i samtal med kinesiska motparter, framfört oro över utvecklingen i Taiwansundet och det kommer vi att fortsätta göra.

Säkerheten i Asien och Europa är sammanlänkad. Sverige och EU har ett tydligt intresse av att bevara fred och stabilitet i Taiwansundet. Vi motsätter oss unilaterala försök till ändringar av status quo och tar avstånd från bruket av militärt hot. Meningsmotsättningar måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med den demokratiska viljan hos Taiwans befolkning.

För Sverige och det svenska EU-ordförandeskapet är det avgörande att EU för en sammanhållen och slagkraftig Kinapolitik. Vi verkar samtidigt för ett fördjupat transatlantiskt samarbete, vilket är särskilt angeläget i en omvärld som alltmer präglas av geoekonomiska och geopolitiska spänningar.

Ett handlingskraftigt EU står inte i motsatsförhållande till utvecklade partnerskap eller en stark transatlantisk länk. Det transatlantiska samarbetet bygger på gemensamma uppfattningar i centrala frågor, inklusive om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Ett starkt transatlantiskt samarbete är också centralt för Europas säkerhet. Detta innefattar även en nära dialog om Kina.

Stockholm den 19 april 2023

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.