Folkmordet 1915
Skriftlig fråga 2008/09:891 av Wikström i Uppsala, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-04-28
- Anmäld
- 2009-04-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2009-05-13
- Besvarad
- 2009-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:891 Folkmordet 1915
av Cecilia Wikström i Uppsala (fp)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 24 april högtidlighölls världen över minnet av de uppemot 1,5 miljoner armenier, 250 000–500 000 assyrier/syrianer och kaldéer och ca 350 000 pontiska greker som dog i den massaker som enligt samstämmiga forskare världen över måste rubriceras som ett folkmord. Det inleddes i april 1915 under första världskriget.
Den 18 juni 1987 erkände Europaparlamentet officiellt det folkmord som ägde rum 1915. Alltsedan 1965 har ett flertal länder valt att benämna händelserna 1915 för dess rätta namn: folkmord. Bland dessa länder återfinns Schweiz, Uruguay, Venezuela, Ryssland, Libanon och Kanada, men även EU-länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Cypern, Grekland, Belgien, Slovakien, Nederländerna, Polen och Litauen.
Enligt min mening är det allas vårt ansvar att acceptera och ta till sig resultaten av vetenskaplig forskning. I detta fall menar jag att det är ett oeftergivligt krav att förhålla sig till historiska fakta och respekterade historikers forskningsresultat.
Efter Förintelsen är folkmordet 1915 i dag det näst mest studerade folkmordet. Internationella Föreningen för Folkmordsforskare, en oberoende tvärvetenskaplig auktoritet inom området, har vid flera tillfällen fastslagit en konsensus i synsättet i denna fråga.
Därför frågar jag hur utrikesministern avser att verka för att Sverige sällar sig till de länder jag ovan anfört för att låta sanningen om folkmordet 1915 officiellt rubriceras som ett folkmord på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:891 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:891 Folkmordet 1915
Utrikesminister Carl Bildt
Cecilia Wikström har frågat mig hur jag avser att verka för att Sverige sällar sig till länder som officiellt rubricerar händelserna 1915 som ett folkmord på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer, och pontiska greker.
Regeringens syn i dessa frågor har tidigare klarlagts, senast i mitt svar på interpellation 2008/09:177 av Nikos Papadopoulos (s), och gäller fortfarande. Det inte är politikers uppgift att fatta beslut om historiska händelseförlopp oaktat dess sakliga grund. Det kan snarare leda till fler problem än det löser, bland annat genom att riskera att försvåra för de grupper i och utanför Turkiet som verkar för att främja en öppen och avpolitiserad debatt om de kristna minoriteterna vid tiden för det osmanska rikets sammanbrott.
Däremot är det viktigt att förutsättningarna stärks för dialog och debatt mellan berörda parter. Det kan på sikt leda till att också mörka och omtvistade delar av det förflutna bearbetas och en försoningsprocess kommer till stånd. I det avseendet hyser jag goda förhoppningar om framtiden. Det pågående närmandet mellan Armenien och Turkiet är ett mycket betydelsefullt framsteg. I den process som parterna har enats om för att normalisera relationerna lär en komponent vara en bilateral historiekommission. Detta visar på att viktiga och konstruktiva steg tas i rätt riktning. Det måste vi välkomna och fortsatt uppmuntra.
Det är för framtiden av stor vikt att Turkiet och till exempel Armenien bearbetar de grymheter som ägde rum i samband med det osmanska rikets upplösning 1915–1916. Den bearbetningen bör äga rum på basis av aktuell forskning. Samtidigt kan inte dagens turkiska regering lastas politiskt för det som hände då.
Att erkänna en viss historieskrivning är inte ett kriterium för EU-medlemskap. Det är däremot full respekt för yttrandefrihet. Sammantaget har reformprocessen i Turkiet till viss del ökat utrymmet för fri debatt även kring tidigare ”tabubelagda” frågor. Gränserna för vad som kan diskuteras flyttas fram och fortsätter att prövas. I höstas tog till exempel ett antal turkiska intellektuella initiativ till ett Internetupprop vari man bad armenierna om ursäkt för vad som hände 1915. Det var inte länge sedan något liknande hade varit i det närmaste otänkbart i Turkiet. Även om framsteg gjorts krävs dock ytterligare åtgärder för att förbättra yttrandefrihetssituationen i landet.
Jag kommer fortsätta att uppmuntra Turkiet till att fördjupa dialogen med bland annat Armenien, samt till att akademiker och journalister ges bästa möjliga förutsättningar att bedriva oberoende forskning och diskussion kring frågan om de tragedier som drabbade bland andra de kristna minoriteterna i Anatolien vid tiden för det osmanska rikets sammanbrott. Från svensk sida kommer vi att fortsatt också betona gentemot Turkiet att stärkandet av mänskliga rättigheter, inklusive fri debatt och full respekt för olika åsikter, är avgörande för att ett EU-medlemskap ska bli möjligt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.