Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

FN:s varning för ökning av aidsfall

Skriftlig fråga 2003/04:374 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-12-01
Anmäld
2003-12-01
Besvarad
2003-12-10
Svar anmält
2003-12-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 december

Fråga 2003/04:374

 av Anita Sidén (m) till statsrådet Morgan Johansson om FN:s varning för ökning av aidsfall

Aidsepidemin i världen förvärras dag för dag. Fem miljoner människor infekterades år 2003 och tre miljoner dog i aids. Av de smittade har 2,5 miljoner ännu inte fyllt 15 år. Detta konstaterar FN i en rapport inför världsaidsdagen den 1 december.

Läget varierar mycket mellan olika områden på jorden. Många rika i-länder har lyckats få smittan någorlunda under kontroll tack vare bromsmediciner och bra hälsovård. I Baltikum börjar infektionen ta steget över från de relativt begränsade riskgrupperna sprutnarkomaner och prostituerade till den stora heterosexuella huvuddelen av befolkningen

Rapporten slår fast: "Kampen mot aids står vid ett vägval: Antingen kryper vi framåt och gör splittrade framsteg, eller så ägnar vi den fulla tyngden av vår kunskap, våra resurser och vårt engagemang mot denna epidemi. Valet är tydligt."

I Sverige lever ca 3 200 personer med hivsmitta.

Första halvåret i år anmäldes 154 nya hivpositiva, jämfört med 123 nya fall första halvåret 2002. Ökningen beror inte på ökad spridning i Sverige utan på inflyttning från länder där smittan är mycket spridd, förklarar Jukka Aminoff på Röda Korsets aidsstiftelse Noaks Ark.

Vad ämnar statsrådet vidta för åtgärder för att ökningen av smittan hejdas?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:374 besvarad av

den 10 december

Svar på fråga 2003/04:374 om FN:s varning för ökning av aidsfall

Statsrådet Morgan Johansson

Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hejda ökningen av hiv/aids.

Den globala spridningen av hiv/aids utgör ett snabbt växande socialt och ekonomiskt problem. FN:s samlade program mot hiv/aids i världen (UNAIDS) och Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar i en rapport som publicerades för ett par dagar sedan att 40 miljoner människor lever med sjukdomen i slutet av år 2003. Hittills i år har fem miljoner människor smittats, vilket betyder att tio människor smittas varje minut.

Afrika är den kontinent som drabbats hårdast. Av världens ca 40 miljoner hivsmittade lever 30 miljoner i Afrika. I vissa afrikanska länder räknar man med att var tredje person är bärare av viruset. I Ryssland, Ukraina och andra länder i före detta Sovjetunionen ser vi nu en dramatisk ökning av antalet hivsmittade. Fortfarande sprids smittan främst bland sprutnarkomaner även om man nu ser en ökning av antalet fall som överförts sexuellt. Även i vissa västeuropeiska länder har de senaste åren vissa tecken på en oroande utveckling börjat skönjas.

I Sverige har spridningen av hivinfektion under större delen av 1990-talet legat på runt 250 fall per år. Under de senaste två åren har dock den positiva utvecklingen upphört. Under 2002 rapporterades 287 nya fall av hivinfektion, vilket är en knapp ökning i förhållande till 2001 (271 fall) och 2000 (242 fall). De siffror som finns tillgängliga för innevarande år tyder på att denna utveckling fortsatt även under 2003. Under första halvåret 2003 anmäldes 154 fall med hivinfektion, jämfört med 123 anmälda samma period föregående år.

Ökningen av antalet nyupptäckta hivfall är ett trendbrott som måste tas på största allvar. Det finns dock ingen entydig förklaring som ligger bakom ökningen. Tvärtom är ökningen spridd över alla smittvägar och över hela landet. En ökning har skett både vad gäller personer som smittats i Sverige och personer som smittats utomlands. Vidare kan det skönjas en ökning bland såväl heterosexuellt smittade som homosexuellt smittade. Det ökade antalet nyupptäckta hivfall ska även ses mot bakgrund av att antalet nyanmälda fall av klamydiainfektion, gonorré och syfilis alla ökat under de senaste fem åren.

Sammantaget finns det skäl att se allvarligt på utvecklingen av hiv/aids-epidemin i Sverige. Regeringen avser mot denna bakgrund även fortsättningsvis ge det nationella arbetet för att förebygga hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar hög prioritet i sitt arbete. Flera initiativ har också tagits av regeringen för att ytterligare förstärka arbetet med att förebygga hiv/aids i landet.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av samhällets insatser mot hiv/aids. Vägledande för arbetet ska vara att Sverige ska leva upp till den deklaration som antogs vid den särskilda sessionen om hiv/aids i FN:s generalförsamling den 25@27 juni 2001. Det faktum att en allt större grupp människor lever med hiv/aids i Sverige, de oroande tecken som finns i fråga om spridningen av hiv och sexuellt överförbara sjukdomar, de problem som uppmärksammats i fråga om biverkningar och resistensutveckling till följd av läkemedelsbehandling och behovet av att skapa en öppen och tolerant syn på sjukdomen medför också att redskapen för att bekämpa hiv/aids bör ses över.

Nyligen presenterade regeringen en proposition med förslag till ny smittskyddslag. Förslaget syftar bland annat till att skapa bättre balans mellan befolkningens behov av skydd mot smittsamma sjukdomar och den enskildes rättssäkerhet. I propositionen betonas att samhället genom stöd och annan hjälp ska underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar för att inte sprida smitta vidare och att den enskilde om det behövs av smittskyddsskäl ska erbjudas psykosocialt stöd. Samtidigt innebär regeringens förslag att viktiga instrument i det förebyggande arbetet som förhållningsregler, den så kallade informationsplikten och möjligheterna att som en yttersta åtgärd vidta tvångsåtgärder bibehålls.

Regeringen har även aviserat sin hållning i frågan om sprututbyten för injektionsmissbrukare. Enligt regeringens uppfattning ska staten varken uppmana till eller förbjuda sprututbyte. Sprututbytet ska ses som en smittskyddsåtgärd som varje landsting har att ta ställning till. För att få bedriva sprututbytesverksamhet ska kommuner och landsting kunna garantera tillräckliga resurser för avgiftning och missbrukarvård. Regeringen avser att under 2004 återkomma till riksdagen med förslag på reglering av sprututbytesverksamheten.

Folkhälsoinstitutet har fått i uppdrag att tillsammans med Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, smittskyddsföreningen och andra berörda aktörer inleda ett utvecklingsarbete av arbetet med att förebygga hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar i landet. Att samverkan mellan berörda aktörer på detta sätt har stärks har redan lett till förbättrade förutsättningar att på ett tidigt stadium vidta åtgärder för att motverka nya hivfall. Ett arbete med att följa den epidemiologiska utvecklingen beträffande hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar pågår även fortlöpande vid Smittskyddsinstitutet.

Regeringen ser även med oro på den kraftiga ökningen av hivsmittade i närområdet. Denna utveckling medför att Ryssland och de baltiska länderna står inför stora mänskliga och samhällsekonomiska problem. Fortfarande befinner sig epidemin i ett inledande stadium. Det är därför angeläget att förhindra att smittan sprider sig inom den allmänna befolkningen. Den ökade spridningen av hiv/aids i Ryssland och Baltikum har lett till att kraftfulla insatser satts in inom det utvecklingssamarbete som Sverige sedan tidigare bedriver med dessa länder via Sida liksom i de internationella organ som är verksamma inom området. Satsningarna syftar såväl till att snabbt få i gång konkreta insatser som till att stärka samordningen och samverkan mellan olika aktörer som arbetar inom området.

Den globala hiv/aids-epidemin har också hög prioritet i regeringens arbete. I propositionen Gemensamt ansvar @ Sveriges politik för global utveckling som regeringen lade fram för riksdagen i maj månad understryks epidemins närmast katastrofliknande karaktär och de långsiktiga utvecklingseffekter den innebär samt behovet av tydliga, snabba och omfattande insatser. Under åren 2002@2004 avsätter regeringen 600 miljoner kronor till den globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria. Dessutom har regeringen ökat stödet till vissa av de FN-organ som arbetar med hiv/aids, nämligen UNAIDS och FN:s befolkningsfond UNFPA. Som del av den samlade satsningen på hiv/aids har regeringen även tillsatt en ambassadör med särskilt uppdrag att arbeta med hiv/aids.

Sammanfattningsvis har det nationella arbetet för att förebygga hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar hög prioritet i regeringens arbete. Såväl i det samarbete som sker i vårt närområde som i det globala utvecklingssamarbetet verkar Sverige mycket aktivt för att få till stånd insatser som kan minska spridningen och konsekvenserna av sjukdomen. Även fortsättningsvis avser regeringen att följa frågan med stor uppmärksamhet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.