FN:s permanenta brottsmålsdomstol
Skriftlig fråga 2001/02:1109 av Jóhannesson, Berit (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-25
- Besvarad
- 2002-05-02
- Anmäld
- 2002-05-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 april
Fråga 2001/02:1109
av Berit Jóhannesson (v) till utrikesminister Anna Lindh om FN:s permanenta brottsmålsdomstolFN:s säkerhetsråd antog 2000 en resolution om kvinnor i krishantering (resolution 1325). I den uppmanar FN sina medlemsstater att försäkra ökad representation av kvinnor på alla beslutsfattande nivåer för förebyggande, administrerande och lösande av konflikter. Nu utvecklas FN:s permanenta brottsmålsdomstol. Ett viktigt steg för att säkra de mänskliga rättigheterna och för att konflikter löses enligt folkrätten. Domstolen har stor betydelse för lösande av konflikter genom att skyldiga till brott mot mänskligheten kan ställas till ansvar. All konfliktforskning visar att det är i synliggörandet av problem, konflikter och kriser som möjligheten till förlåtelse och samexistens med tidigare fiender ligger. Det är alltså av stor betydelse för en verklig försoningsprocess i ett återuppbyggnadsskede. Det är minst lika många kvinnor som män som är i konfliktsituationer. Deras röster måste representeras i domstolens sammansättning. Sverige har möjlighet att aktivt föra fram kvinnor som domare och därmed inte bara leva upp till den jämlikhet som Sverige strävar efter att utveckla, utan också förverkliga intentionerna i FN-resolutionen.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Anna Lindh:
Vad avser ministern att göra för att kvinnor i samma utsträckning som män nomineras till domare i FN:s permanenta brottsmålsdomstol?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1109 besvarad av
den 2 maj
Svar på fråga 2001/02:1109 om FN:s permanenta brottsmålsdomstol
Utrikesminister Anna Lindh
Berit Jóhannesson har frågat vad jag avser att göra för att kvinnor i samma utsträckning som män nomineras till domare i "FN:s permanenta brottmålsdomstol" (internationella brottmålsdomstolen).
Låt mig inledningsvis säga att domstolens stadga kommer att träda i kraft den 1 juli i år efter det att tillräckligt många stater (60) nu anslutit sig. Detta skedde vid en ceremoni i New York den 11 april då inte mindre är tio stater samtidigt deponerade sina ratifikationsinstrument (i dag finns 66 anslutna stater). Det bör också nämnas att domstolen inte är ett FN-organ utan en fristående domstol som grundas på en konvention som antogs vid en diplomatkonferens i Rom den 17 juli 1998.
Ikraftträdandet var en historisk händelse som uppmärksammades världen över och av många betecknades som den kanske största händelsen på den internationella rättens område efter antagandet av FN:s stadga.
Nu är det därför än mer angeläget att färdigställa alla de dokument och regelkomplex som behövs för att domstolens verksamhet ska påbörjas och därefter bedrivas under bästa möjliga förutsättningar. Hit hör bl.a. bestämmelserna om nominering och val av domare, åklagare och biträdande åklagare.
För att domstolen ska få en så gedigen och representativ sammansättning som möjligt har man i domstolens stadga satt upp särskilda kriterier. Vid val av domare ska beaktas att de huvudsakliga rättssystemen i världen är företrädda, att det finns en skälig geografisk representation liksom en rättvis representation av manliga och kvinnliga domare (art. 36 p. 8 (a)). Medan de två första kraven är vanliga i sådana här sammanhang och kommer att drivas av många stater är kravet på en rättvis fördelning mellan könen en välkommen nyhet som därför måste bevakas särskilt.
Den slutliga utformningen av reglerna för nominering och val av domare blir föremål för fortsatta förhandlingar i juli i New York. Meningen är att förhandlingsresultatet därefter formellt ska godtas av det första mötet mellan de stater som anslutit sig till domstolen (stadgepartsförsamlingen) i september i år.
Domstolen ska ha 18 domare. Vi vet inte i dag hur många som kommer att ställa upp i valen. Nomineringar får bara göras av stater som har ratificerat stadgan. Sverige har inga möjligheter att direkt påverka nomineringsprocedurerna i andra länder men vi kommer under det fortsatta arbetet och i kontakterna med andra stater att understryka vikten av alla kriterierna. Vidare vill vi givetvis vid valen @ som förutses äga rum i januari nästa år @ för egen del och i samråd med andra likasinnade rösta på ett sätt som gör att de i stadgan uppställda kriterierna får ett så stort genomslag som möjligt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.