FN:s icke-våldsårtionde för barn i Sverige
Skriftlig fråga 2004/05:1285 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-21
- Anmäld
- 2005-03-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-04-06
- Svar anmält
- 2005-04-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1285
av Harald Nordlund (fp) till socialminister Berit Andnor om FN:s icke-våldsårtionde för barn i SverigeFN:s generalförsamling har fattat beslut om det internationella årtiondet för en freds- och ickevåldskultur för världens barn, 2001@2010. Målsättningen är att fredens och ickevåldets praktik ska läras ut på alla nivåer. Förhoppningen är att barn och vuxna som lär sig demokratiska modeller och metoder att lösa konflikter också kommer att ställa krav på oss politiker att använda ickevåldsmetoder för att lösa konflikter. Omvänt gäller att om vi politiker inte accepterar våld som metod i konfliktlösning ökar möjligheterna att sprida ickevåldets idéer.
Min fråga:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta under återstoden av det internationella årtiondet för att förverkliga målsättningen om en freds- och ickevåldskultur för barn i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1285 besvarad av
den 6 april
Svar på fråga 2004/05:1285 om FN:s icke-våldsårtionde för barn i Sverige
Socialminister Berit Andnor
Harald Nordlund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta under återstoden av det internationella årtiondet för att förverkliga målsättningen om en freds- och icke-våldskultur för barn i Sverige.
De frågeställningar som lyfts i resolutionen är inget problem för ett land som Sverige. Vi ligger långt framme när det gäller den målsättning som kommer till uttryck i nämnda resolution. Att barn ska växa upp och uppfostras i en icke-våldskultur är sedan länge en grundsyn som genomsyrar hela samhället. Att den som far illa också gör illa är en väl etablerad sanning. Sverige var det första landet i världen som förbjöd barnaga. I föräldrabalken stadgas sedan 1979 att barn ska behandlas med aktning för sin person och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Folkhälsoinstitutet har haft i uppdrag av regeringen att samla in, analysera och sprida kunskap om föräldrautbildningen. I den rapport, som överlämnades till regeringen i början av detta år och som nu är föremål för beredning, ges rekommendationer att kommunerna erbjuder föräldrastödsprogram från spädbarnstiden och under barnets hela uppväxt. I denna verksamhet föreslås underlag som tar upp frågor om förhållningssätt mellan föräldrar och barn i vardagssituationer med en tydlig inriktning på demokratifostran och icke-våld. Avsikten är att föräldrar ska få råd och stöd som kan stärka dem i deras föräldraroll samt förebygga och motverka problem i framtiden.
I skollagen uttrycks skolans ansvar när det gäller att fostra barn och unga till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Portalparagrafen i skollagen anger att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Redan i förskolan ingår att lägga grunden hos barn för demokratiska värderingar och icke-våldskultur. Vidare anges att var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
I många skolor runtom i Sverige uppmärksammas också FN-dagen den 24 oktober varje år, då frågor om fred- och icke-våldslösningar av konflikter tas upp för att stödja skolorna i deras arbete har FN-förbundet med stöd av statliga medel anställt en skolansvarig. Dessutom har förbundet fått särskilda bidrag för aktiviteter tillsammans med andra frivilligorganisationer med anledning av icke-våldsårtiondet.
Inom ramen för mediepolitiken arbetar regeringen för att skydda barn och unga från skadligt medieinnehåll, till exempel våldsskildringar. Det görs bland annat genom viss lagstiftning, framför allt gällande tv och biografvisningar, men också genom Medierådet, som har regeringens uppdrag att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga. Uppdraget omfattar alla rörliga bildmedier, och rådet ska ägna särskild uppmärksamhet åt bland annat våldsskildringar.
Konsumentverket arbetar på olika sätt med att motverka våld i reklam riktad till barn och vuxna och ser till att marknadsföringslagen efterlevs. Barn ses som särskilt skyddsvärda i detta sammanhang och verket bevakar marknadsföringen och kan ta upp frågor om våld i reklam med berörda parter och i marknadsetiska rådet, som är ett branschorgan. Brott mot marknadsföringslagen prövas i marknadsdomstolen.
Sammanfattningsvis kan jag, mot bakgrund av vad som anförts ovan, svara att det för närvarande inte är aktuellt med några särskilda kampanjer med anledning av internationella årtiondet för en freds- och icke-våldskultur för barn.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.