Till innehåll på sidan

Flytt av länskommunikationscentralen från Östersund till Umeå

Skriftlig fråga 2015/16:1536 av Saila Quicklund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-08-26
Överlämnad
2016-08-29
Anmäld
2016-09-01
Svarsdatum
2016-09-12
Sista svarsdatum
2016-09-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

I maj besökte Moderaterna Trygghetens hus i Östersund. Verksamheten som drivs där är en samlokalisering för bland annat räddningstjänsten, Kriminalvården, Åklagarkammaren, SOS Alarm, ambulans och Tullverket. Detta vittnar om positiva samordningsvinster med att placera dessa enheter i gemensamma lokaler.

Att denna samlokalisering görs kan ses mot bakgrund av de långa avstånden i Jämtlands län, vilka gör länet beroende av hög mobilitet för att blåljusmyndigheterna ska kunna fullgöra sitt uppdrag i hela länet. Jag har tidigare diskuterat med statsrådet i ämnet, då gällande utredningsförslaget om att minska antalet polisbilar i länet.

I mitten av maj rapporterade Länstidningen i Östersund om en rapport av polisforskaren Stefan Holgersson vid Linköpings universitet. Enligt ett utkast till rapporten menar Holgersson att omlokaliseringen av länskommunikationscentralen från Östersund till Umeå är baserad på rena antaganden och förhoppningar.

Enligt Holgersson är flytten av länskommunikationscentralen i Jämtland/Härjedalen särskilt intressant, inte minst på grund av att den ingår i Trygghetens hus, som har lyfts fram som ett framgångsrikt koncept. Trots det har man beslutat att skapa en regionledningscentral i Umeå och därmed övergett tanken om Trygghetens hus i Östersund.

Försöken att få konkreta fakta som styrker de effekter som Region Nord bedömer ska uppfyllas med en flytt av länskommunikationscentralen har enligt Holgersson besvarats med att sådana underlag inte finns.

Några av de negativa effekter som Holgersson lyfter fram är avståndet mellan lokalpolisområdeschefer och ledningscentralerna, försämrad lokal- och personkännedom på regionledningscentralerna och ökad risk för arbetsmiljöproblem på de stora centralerna.

Detta riskerar att bli en upprepning av den process som följer av det förslag på regionindelning som regeringen nu vill driva igenom. De samordningsvinster som vi ser av Trygghetens hus i Östersund och som länskommunikationscentralen i Jämtland/Härjedalen har varit en del av får inte gå till spillo.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

 

Hur avser statsrådet att verka för att de samordningsvinster som kommer av Trygghetens hus i Östersund ska kunna fortgå och tillvaratas i hela landet?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1536 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr Ju2016/06037/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1536 av Saila Quicklund (M) Flytt av länskommunikationscentralen från Östersund till Umeå

Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att verka för att de samordningsvinster som kommer av Trygghetens hus i Östersund ska kunna fortgå och tillvaratas i hela landet.

Ombildningen av polisen till en myndighet är omfattande, komplex och innebär stora interna omflyttningar av såväl personal som verksamheter. Omorganisationen innebär bland annat att vissa verksamheter, till exempel ledningscentralerna, koncentreras till färre ställen, vilket är en nödvändig rationalisering som är tänkt att komma medborgarna till del.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det förutsätter ett starkt rättsväsende och en tillgänglig polis. Polismyndighetens omfattande uppdrag kräver ständigt att svåra avvägningar görs mellan flera angelägna arbetsuppgifter. Det är Polismyndighetens ansvar att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra tilldelade arbetsuppgifter och besluta om vilka resurser olika regioner och polisområden ska ha.

Statskontoret har fått regeringens uppdrag att följa upp ombildningen av polisen. En första delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 1 oktober 2016. Jag följer noga arbetet för att säkerställa att intentionerna med reformen infrias.

Stockholm den 12 september 2016

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.