flyktingkvoten

Skriftlig fråga 2003/04:467 av Brus, Sven (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-12-12
Anmäld
2003-12-12
Besvarad
2003-12-17
Svar anmält
2003-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 december

Fråga 2003/04:467

av Sven Brus (kd) till statsrådet Barbro Holmberg om flyktingkvoten

Varje år beslutar regeringen om en flyktingkvot. Kvoten är till för personer som befinner sig i en särskilt svår situation, som har ett permanent skyddsbehov och vars situation bäst kan lösas genom överföring till tredje land. Uttagningen och resan till Sverige organiseras av Migrationsverket i samarbete med UNHCR. För år 2002 togs 1 015 flyktingar emot i Sverige inom ramen för denna flyktingkvot. Samtidigt har riksdagen bestämt att Sverige kan ta emot 1 840 kvotflyktingar årligen. Så många kvotflyktingar har dock inte tagits emot under något av de senaste sju åren. De medel som är avsatta för att ta emot kvotflyktingar har dock använts för andra ändamål. Under 2002 användes till exempel 10 miljoner kronor, motsvarande 75 platser, till medicinska insatser i Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Riksdagen har i och för sig uttalat att regeringen får använda medel för flyktingkvoten med "viss flexibilitet". Men även om dessa insatser medräknas innebär det dock att medel motsvarande endast 1 090 platser har utnyttjats under 2002.

Migrationsministern sade nyligen att hon tror att man kan öka uttagningen så att den ram som riksdagen gett fylls bättre. På frågan varför denna kvot hittills inte fyllts svarar ministern att "medlen har använts till annat, till exempel medicinska insatser i Bosnien". Detta är som nämnts ovan inte en fullständig förklaring. Frågan kvarstår dels varför medel för att ta emot ca 750 kvotflyktingar inte har utnyttjats, dels om medlen har utnyttjats på annat sätt.

Av vilket skäl har anslagsmedlen, motsvarande överföring och mottagande av 1 840 flyktingar, inte utnyttjats?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:467 besvarad av

den 17 december

Svar på fråga 2003/04:467 om flyktingkvoten

Statsrådet Barbro Holmberg

Sven Brus har frågat mig av vilka skäl anslagsmedlen, motsvarande överföring och mottagande av 1 840 flyktingar, inte har utnyttjats under de senaste åren.

Riksdagen har under flera år anvisat medel motsvarande kostnaderna för kommunplacering av 1 840 flyktingar. Förutom för faktisk överföring av flyktingar med flera för vidarebosättning i Sverige har anslagsmedlen kunnat användas med viss flexibilitet.

Migrationsverket ansvarar för vidarebosättning i Sverige huvudsakligen i samverkan med UNHCR och IOM. Regeringen beslutar i december varje år hur stor andel av anvisade medel som Migrationsverket får disponera för faktisk överföring av flyktingar med flera för vidarebosättning i Sverige under det kommande budgetåret. Därutöver beslutar regeringen i de fall verket får använda medel för andra åtgärder huvudsakligen i syfte i att personer ska kunna stanna kvar i sina hemländer eller i dess närområden som ett alternativ till överföring till Sverige för vidarebosättning. Som exempel på sådant alternativt användande av anslagsmedlen under de senaste åren kan nämnas att regeringen sedan år 1997 finansierat medicinska insatser såväl i Sverige som i närområdet för medborgare i Bosnien och Hercegovina. Sedan år 2000 disponeras avsatta medel även för medicinska insatser i Serbien och Montenegro. År 1997 avsattes särskilda medel till en fond som UNHCR administrerade vilken syftade till att bredda kretsen av länder som skulle ta emot vidarebosatta. Särskilda medel avsattes år 1998 för regionala lösningar för speciellt utsatta personer i Colombia. Under år 1999 användes anslagsmedlen för att möjliggöra överföring av 3 865 medborgare i Jugoslavien som fördrivits från provinsen Kosovo i dåvarande Förbundsrepubliken Jugoslavien och som hade behov av tillfälligt skydd i Sverige.

En viss del av anvisade medel har varje år stått till regeringens disposition i avvaktan på bedömning av ytterligare behov av överföring av flyktingar till Sverige för vidarebosättning respektive alternativt användande av medlen om sådant behov skulle uppstå. I de fall regeringen bedömt att sådana behov av ytterligare medel inte skulle uppkomma har medlen, i enlighet med budgetlagen, använts för att finansiera ett ökat behov av medel på anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar med anledning av antal asylsökande ökat under de senaste åren. Anledningen till att regeringen gjort en sådan bedömning har bland annat varit att personer som Migrationsverket beslutat skulle överföras för vidarebosättning ett visst år inte kunnat komma till Sverige detta år på grund av att myndigheterna i respektive utreseland av olika skäl inte beviljat utresetillstånd. Vidare har det varit problem med kommunplaceringarna i Sverige och problem med transporterna.

Vad jag erfarit från Migrationsverket har verket tillsammans med UNHCR under senare år utvecklat planeringen för överföring av flyktingar genom att redan under hösten innan det aktuella budgetåret göra en bedömning av vilka flyktingar i världen som skulle kunna vara aktuella för överföring till Sverige under det kommande budgetåret. I framtagandet av planeringsförutsättningarna medverkar även Integrationsverket. Denna planering bör kunna ge bättre förutsättningar för att fler flyktingar än hittills faktiskt ska kunna överföras till Sverige för vidarebosättning. Regeringen har därför i dialog med Migrationsverket, i samband med arbetet med regleringsbrevet för år 2004, bedömt att antalet överförda personer nästkommande år bör kunna uppgå till de 1 840 personer för vilka anslaget beräknats. En viss del av medlen bör dock kunna undantas för flexibelt användande. Därutöver har regeringen för avsikt att se över möjligheterna för verket att kunna ha en bättre långsiktig planering.

Min avsikt är således att stärka samarbetet med UNHCR i syfte att överföra det av riksdagen fastställda antalet flyktingar under de kommande åren. Detta var en central fråga med flyktingkommissarien under hans besök i Sverige under tisdagen denna vecka.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.