flyktingar i kristillstånd
Skriftlig fråga 1998/99:747 av Westerholm, Barbro (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-17
- Besvarad
- 1999-06-23
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 juni
Utlänningsnämndens handläggning av asylärenden har kritiserats under lång tid. Utvisningsbeslut har fattats om personer som i sitt hemland utsatts för tortyr och råkat in i kristillstånd när de fått veta att de måste återvända dit. Det finns personer som på grund av sin homosexualitet riskerar förföljelse om de återvänder hem men som ändå utvisats. Det är inte ovanligt att de utvisade försöker begå självmord när besluten kommer. Det har också förekommit att verkställigheten inte inställts trots att den asylsökande tvångsvårdas på psykiatrisk klinik på grund av självmordsförsök och kvarstående självmordsrisk.
Sverige har på senare tid vid sju tillfällen kritiserats av FN:s kommitté mot tortyr för sin inhumana flyktingpolitik. Även den europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter har kritiserat Sverige för avvisningsbeslut.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga vilka åtgärder regeringen avser vidta för att förhindra att asylsökande utvisas trots att de bevisligen är så rädda för att återvända till sitt hemland att de försöker begå självmord eller råkar in i svåra psykiska kristillstånd.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:747 besvarad av
- Utrikesminister Anna Lindh
den 23 juni
Barbro Westerholm har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att förhindra att asylsökande utvisas trots att de bevisligen är så rädda att återvända till sitt hemland att de försöker begå självmord eller råkar in i svåra psykiska kristillstånd.
Låt mig inledningsvis slå fast att regeringen vill utveckla flyktingpolitiken så att rättssäkerheten i asylprocessen blir så hög som möjligt. Detta var bl.a. bakgrunden till att regeringen tillsatte den parlamentariska kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU), som i februari i år lade fram sitt slutbetänkande. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Det är principiellt viktigt att flyktingpolitiken sätter skyddsbehovet i centrum. Asylrätten upprätthålls genom en noggrann och rättssäker individuell prövning av varje asylansökan, där åberopade skyddsskäl är avgörande. Politiken på detta område måste vara konsekvent för att kunna kallas rättssäker och kriterierna för uppehållstillstånd måste vara lika för alla. I de fall där ett skyddsbehov finns skall också uppehållstillstånd beviljas i det enskilda ärendet. De myndigheter som har att göra dessa mycket känsliga bedömningar - Invandrarverket och Utlänningsnämnden - har ett arbete som är mycket svårt och krävande. Förra året fattade dessa myndigheter beslut rörande nästan 15 000 asylsökande personer.
Det är vidare riktigt - såsom Barbro Westerholm framfört - att FN:s kommitté mot tortyr under de senaste tre åren kritiserat Sverige med anledning av beslut i sju enskilda utlänningsärenden. Av de sammanlagt 29 ärenden som under åren prövats av Europadomstolen har emellertid Sverige inte fällts i något. Regeringen ser naturligtvis allvarligt på kritiken från FN:s tortyrkommitté i de enskilda utlänningsärendena. Enligt den svenska utlänningslagen får den som riskerar dödsstraff eller tortyr aldrig avvisas. Genom ändringar i utlänningslagen den 1 januari 1997 infördes detta som ett särskilt skyddsskäl. På denna grund beviljades 629 personer uppehållstillstånd i landet 1997 och 867 personer 1998. Genom nämnda ändring i utlänningslagen mildrades också beviskraven avseende hinder mot verkställighet av ett avvisningsbeslut i fall där tortyr eller dödsstraff åberopas. Från svensk sida tar vi rätten att klaga till internationella organ på stort allvar. Om ett ärende tas upp till prövning i Europadomstolen eller FN:s tortyrkommitté blir beslutet om avvisning inhiberat, dvs. det verkställs inte så länge prövningen pågår. Vi rättar oss också alltid efter de beslut som fattas av dessa organ. Ingen avvisning har skett i de fall där Sverige har fällts. Sverige var för övrigt starkt engagerat i utarbetandet av FN:s tortyrkonvention och deltar nu i arbetet på en uppföljningsmekanism.
När det gäller frågan vilken generell betydelse hot om självmord och åberopad risk för självmord i läkarintyg eller på annat sätt skall tillmätas vid bedömningen av utlänningars rätt till uppehållstillstånd finns ett regeringsbeslut från den 28 maj 1998 (UD96/1993/MP). I beslutet anför regeringen att något generellt uttalande i denna fråga inte låter sig göras, utan att det här alltid måste ske en bedömning i det enskilda fallet. Det åligger således våra ansvariga myndigheter att göra denna bedömning, ofta med stöd av ett eller flera intyg från läkare eller psykologer. Jag inser att detta är en mycket svår uppgift för myndigheterna och i de fall där intyg ger anledning till tveksamhet, har myndigheterna möjlighet att begära in yttrande från förtroendeläkare.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.