Fler kvinnliga professorer
Skriftlig fråga 2005/06:1030 av Marcelind, Ragnwi (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-16
- Anmäld
- 2006-02-16
- Besvarad
- 2006-02-22
- Svar anmält
- 2006-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 februari
Fråga 2005/06:1030 av Ragnwi Marcelind (kd) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Fler kvinnliga professorer
Universitets- och högskolevärlden brottas med stora jämställdhetsproblem. I en undersökning som gjorts visar det sig att en överväldigande majoritet av professurerna på våra universitet och högskolor innehas av män. Detta trots att majoriteten av de studerande är kvinnor.
Situationen på Högskolan i Gävle ser likadan ut som i stora delar av Sverige. Endast 3 av 38 professurer innehas av kvinnor medan drygt 60 % av studenterna är kvinnor. Nyligen utsåg Högskolan i Gävle fyra nya professorer @ endast en av dem är kvinna.
För att hitta en förklaring till den sneda fördelningen måste man se över hur det ser ut i grundskolan. Ofta är lärarnas uppmuntran väldigt viktig för elevernas inspiration och självförtroende. Likaså har män i större utsträckning varit duktiga på att ta hand om sina påläggskalvar. Kvinnor har, historiskt sett, inte blivit sedda och uppmuntrade på samma sätt.
Den sneda könsfördelningen inom universitets- och högskolevärlden, främst vad gäller professurer, är negativ för utvecklingen av den akademiska världen.
Med bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildnings- och kulturministern:
Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta för att få till stånd en jämnare könsfördelning bland professorer på landets universitet och högskolor, däribland Högskolan i Gävle?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1030 besvarad av
den 22 februari
Svar på fråga 2005/06:1030 om fler kvinnliga professorer
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få till stånd en jämnare könsfördelning bland professorer på landets universitet och högskolor, däribland Högskolan i Gävle.
En jämn könsfördelning bland professorerna på landets lärosäten är en mycket angelägen fråga. Bristande jämställdhet inom högskolan, som bland annat tar sig uttryck i ett lågt antal kvinnliga professorer, är ett stort problem som även får återverkningar på det övriga samhället. Om högskolan ska ses som en drivkraft för modernisering och förnyelse i samhället måste det ske en förändring.
Andelen kvinnliga professorer vid universitet och högskolor är 16 %, vilket innebär en ökning med åtta procentenheter sedan 1995, alltså en fördubbling på tio år. Högskoleverket har nyligen visat (Forskarutbildning och forskarkarriär @ betydelsen av kön och socialt ursprung, 2006:2 R) att bland dem som har doktorerat är chansen att bli professor dubbelt så stor för män som för kvinnor: 8 % av männen som disputerade 1991 blev professorer inom en tolvårsperiod. Motsvarande siffra för kvinnorna är 4 %. Ett sådant förhållande kan vi inte acceptera. Universitet och högskolor måste bli mycket bättre på att ge kvinnor och män lika möjligheter i den akademiska karriären från avslutad forskarutbildning fram till professor. När regeringen nu satsar 150 miljoner kronor på meriteringsanställningar måste det leda till att en större andel kvinnor når de högre vetenskapliga positionerna.
Att uppnå jämställdhet inom högskolan är en viktig målsättning för regeringen. Detta avspeglas bland annat i högskolelagen och även i de återrapporteringskrav som regeringen ställer på universitet och högskolor. Regeringen har i regleringsbrev för perioden 2005@2008 satt mål för en lägsta andel kvinnor bland nyanställda professorer för universiteten och för högskolor med eget vetenskapsområde. Dessa mål innebär ett krav på ökad andel kvinnor bland anställda professorer. För övriga högskolor har regeringen angett att högskolan vid anställning av professorer och lektorer ska sträva efter att andelen kvinnor ska ligga inom intervallet 40@60 % eller närma sig detta intervall. Utvecklingen av dessa mål följs noga och högskolornas jämställdhetsarbete uppmärksammas vid de årliga budgetdialogerna med myndigheterna.
I arbetet för ökad jämställdhet bär universiteten och högskolorna själva ett stort ansvar. För att uppnå förändringar krävs ett medvetet och långsiktigt arbete vid lärosätena.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.