Fjärrvärmekrav och passivhusetablering
Skriftlig fråga 2008/09:100 av Brodén, Anita (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-17
- Anmäld
- 2008-10-17
- Besvarad
- 2008-10-22
- Svar anmält
- 2008-10-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 oktober
Fråga
2008/09:100 Fjärrvärmekrav och passivhusetablering
av Anita Brodén (fp)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Ett utbyggt fjärrvärmenät har stora miljöfördelar inte minst genom att man kan utnyttja olika energikällor, till exempel effektivt ta vara på spillvärme och skapa effektiv rening vid förbränning av sopor. I en del kommuner tvingar man dock fram en anslutning till fjärrvärme. Pressen blir stor för enskilda och det minskar incitamenten att satsa på lågenergi och miljövänlig passivhusbyggnation. Tvångsanslutningen är särskilt allvarlig ur energieffektiviseringssynpunkt. Eluppvärmda hus ska enligt byggnormen ha en energianvändning på högst 75 kilowattimmar per kvadratmeter och år, medan fjärrvärmehus får förbruka hela 110 kilowattimmar per kvadratmeter. Tvångsanslutningen skulle med andra ord kunna leda till att husen som byggs blir mer energislösande. Det pågår just nu en satsning i flera kommuner på en klimatsmart och energieffektiv byggnadsteknik i form av de så kallade passivhusen. Denna teknik kräver väldigt lite tillskottsenergi för uppvärmning. Vid Norra Älvstranden i Göteborg har man exempelvis funnit att fjärrvärmenäten inte är anpassade för denna lilla förbrukning. Påtvingad fjärrvärme skulle riskera att tränga bort passivhus. Det är allvarligt eftersom husen står kvar längre än det energisystem som fjärrvärmen är en del av. På sikt kommer de industriella processer som i dag genererar spillvärme minska i omfattning. Det är därför viktigare att bygga energisnåla hus än att forcera fram mer fjärrvärme. Om fjärrvärme är miljö- och klimatmässigt överlägsen andra uppvärmningsformer så torde det visa sig i priset, eftersom fjärrvärmebolagen verkar på marknaden för utsläppsrätter. En tvångsanslutning är därför inte motiverad ur klimatsynpunkt.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möjliggöra kostnadseffektiva miljöval för husbyggare samt säkerställa fri konkurrens mellan energiproducenter?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:100 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2008/09:100 Fjärrvärmekrav och passivhusetablering
Näringsminister Maud Olofsson
Anita Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möjliggöra kostnadseffektiva miljöval för husbyggare samt säkerställa fri konkurrens mellan energiproducenter. I frågan anges att vissa kommuner tvingar fram en anslutning till fjärrvärme vilket skulle minska incitament att satsa på byggande av passivhus.
Ingen enskild teknik kan lösa alla de utmaningar vi nu står inför inom energi- och klimatområdet. För att uppnå våra högt ställda mål krävs snarare insatser inom ett stort antal områden. Fjärrvärme och passivhus är två sådana exempel. Utbyggnaden av fjärrvärmenäten har under en lång tid bidragit till en positiv utveckling med minskad användning av fossila bränslen och en effektivare energiförbrukning. Även passivhus har stor potential att bidra positivt till måluppfyllelsen. Det finns därför ingen anledning att ta ställning för ett av alternativen som i stället måste betraktas som komplement till varandra. Regeringens politik på värmemarknadsområdet bör i huvudsak bygga på en fungerande konkurrens mellan olika uppvärmningsalternativ och generellt verkande ekonomiska styrmedel.
Kommuner har, till exempel i detaljplanering av ett område, möjlighet att ange att de nybyggda husen ska anslutas till fjärrvärmenäten. Enligt vad jag erfarit är detta dock sällsynt. Jag vill dessutom understryka att det inte finns något som förhindrar husbyggaren att ta upp denna fråga till diskussion med kommunen, exempelvis i det fall projektören planerar att bygga passivhus som inte har något behov av fjärrvärmeanslutning. Det är min förhoppning att denna typ av frågeställningar kan lösas i konstruktiv dialog mellan kommunen, energibolag och potentiella byggare av passivhus, samt att kommunerna även fortsättningsvis beaktar klimatsmarta lösningar i samhällsplaneringen.
Jag vill även uppmärksamma frågeställaren på att det sedan den 1 oktober 2006 finns krav på att redovisa alternativa energiförsörjningssystem vid uppförande av byggnader enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Regeringen följer även noga utvecklingen på värmemarknaden och har uppdragit åt Statens energimyndighet att årligen redovisa utvecklingen beträffande priser, konkurrensförhållanden och miljöpåverkan. Energimyndigheten har också i uppdrag att ta fram opartisk information om olika uppvärmningsalternativ. Även de kommunala energi- och klimatrådgivarna har en viktig roll i att tillhandahålla råd om lämpliga uppvärmningsalternativ utifrån de lokala förutsättningarna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.