Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

finansiering av terrorism

Skriftlig fråga 2001/02:1 av Frebran, Rose-Marie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-09-19
Anmäld
2001-09-25
Besvarad
2001-09-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 september

Fråga 2001/02:1

 av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd) till utrikesminister Anna Lindh om finansiering av terrorism

Terrorister som ingår i Usama bin Ladins nätverk och som utbildats i dennes träningsläger har varit i Sverige för att sprida propaganda och samla in pengar. Förekomsten av denna verksamhet har bekräftats av Säpo.

Den svenska säkerhetspolisen har ingen möjlighet att ingripa mot denna typ av verksamhet. Sverige har nämligen inte skrivit på FN-konventionen som förbjuder finansiering av terrorism. Därigenom kan terrorgrupper ha fungerande ekonomiska strukturer i vårt land. Detta är djupt otillfredsställande.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern:

Avser regeringen att underteckna FN-konventionen som förbjuder finansiering av terrorism?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1 besvarad av

den 26 september

Svar på fråga 2001/02:1 om finansiering av terrorism

Justitieminister Thomas Bodström

Rose-Marie Frebran har frågat utrikesministern om regeringen avser att underteckna FN-konventionen som förbjuder finansiering av terrorism. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Svaret på frågan är ja. Sverige ska underteckna konventionen och regeringen kommer också att lägga fram en proposition med förslag till de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda konventionen.

Rose-Marie Frebran ställer sin fråga mot bakgrund av vissa uppgifter i massmedierna. Enligt dessa skulle terrorister, som ingår i ett nätverk, ha varit i Sverige, bl.a. för att samla in pengar. Vidare skulle den svenska säkerhetspolisen inte ha möjlighet att ingripa mot denna typ av verksamhet, eftersom Sverige inte har skrivit på FN-konventionen som förbjuder finansiering av terrorism.

Dessa uppgifter är felaktiga. Konventionen har ännu inte trätt i kraft och kan därmed inte utgöra grund för något internationellt rättsligt samarbete eller ha andra rättsverkningar. För att den ska träda i kraft krävs att 22 stater har tillträtt den och i dagsläget har endast fyra stater, Storbritannien, Botswana, Sri Lanka och Uzbekistan, gjort detta.

Det är inte heller riktigt att rättsväsendet i Sverige inte skulle kunna ingripa mot insamling av pengar för att begå terroristdåd. Med stöd av bestämmelserna om förberedelse, stämpling och medverkan till brott i 23 kap. 2 och 4 §§ brottsbalken kan som regel den dömas som lämnar eller tar emot pengar eller annat i syfte att utföra eller främja brott.

Dessutom kan regeringen enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll utvisa en utlänning om det behövs av hänsyn till rikets säkerhet eller det kan befaras att utlänningen kommer att begå eller medverka till brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften. Regeringen kan självmant eller efter ansökan av Rikspolisstyrelsen ta upp frågan om utvisning.

Därutöver finns möjlighet att genom lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner, straffa den som bryter mot beslut om sanktioner som fattats av FN:s säkerhetsråd, inom ramen för EU:s samarbete för en gemensam utrikes- eller säkerhetspolitik eller genom en förordning om ekonomiska sanktioner som beslutats av EG.

FN:s säkerhetsråd beslutade i en resolution den 19 december 2000, som rör situationen i Afghanistan, bl.a. att alla tillgångar som tillhör Usama bin Ladin och individer eller grupper som har samröre med honom, inklusive organisationen al-Qaida, ska frysas. Säkerhetsrådet beslutade också att staterna ska garantera att inga finansiella medel görs tillgängliga för dessa personer eller grupper. EU har i en gemensam ståndpunkt och i en förordning fattat beslut som genomför säkerhetsrådets beslut. Förordningen gäller direkt i Sverige och enligt lagen om internationella sanktioner kan den som bryter mot förbud som meddelats i förordningen dömas till fängelse i högst två år, eller om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år.

Anledningen till att Sverige ännu inte har undertecknat konventionen om finansiering av terrorism är att regeringen, liksom flera andra staters regeringar, däribland flera medlemmar i EU, har haft betänkligheter när det gäller straffansvarets utformning. Konventionens straffbestämmelser är nämligen i vissa delar oklara och innehåller svåra gränsdragningsproblem när det gäller det straffbara områdets omfattning. Regeringen har därför ansett att det krävs en ordentlig analys av konventionen samt att det övervägs vilka lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att den ska kunna genomföras i svensk rätt, innan undertecknande eller ratifikation görs.

Detta arbete, som har högsta prioritet, pågår alltså redan och regeringen kommer så snart det är möjligt att lägga fram förslag till nödvändig svensk lagstiftning som är acceptabel ur rättssäkerhetssynpunkt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.