Finansiering av barnäktenskap
Skriftlig fråga 2019/20:605 av Ann-Sofie Alm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-12-09
- Överlämnad
- 2019-12-09
- Anmäld
- 2019-12-10
- Svarsdatum
- 2019-12-18
- Sista svarsdatum
- 2019-12-18
- Besvarad
- 2019-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Vi ser hur svensk välfärd går till kriminella och till fel saker. Den irakiske försvarsministern är ett tydligt fall. Men det finns även mindre spektakulära, men kanske än mer hemska, fall där bidrag används för att föra bort barn och gifta dem med vuxna utomlands.
Länsstyrelsen i Östergötland driver den nationella stödtelefonen dit man kan ringa om man är orolig för att någon far illa relaterat till hedersproblematik. De har utifrån samtalen konstaterat att fram till och med i somras har 44 barn blivit bortförda och bortgifta mot sin vilja. Mörkertalet är naturligtvis mycket, mycket större.
Det finns ingen statistik över hur många barn som förs bort, hur många som gifts bort under tvång eller ens hur många som är i riskzonen, men vi känner till 44 fall där detta skett.
Min och Moderaternas ståndpunkt är att det behövs en uttalad nolltolerans mot hederskultur samt en kraftsamling i form av en nationell handlingsplan mot bortförande och bortgifte av barn.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att våra bidragssystem inte utnyttjas av kriminella i syfte att exempelvis finansiera barnäktenskap?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:605 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
S2019/05153/SF
Socialdepartementet
Socialförsäkringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:605 av Ann-Sofie Alm (M)
Finansiering av barnäktenskap
Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att våra bidragssystem inte utnyttjas av kriminella i syfte att t.ex. finansiera barnäktenskap.
Alla barn som befinner sig i Sverige ska skyddas mot barnäktenskap. Från och med den 1 januari gäller en ny huvudregel om att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige, oavsett parternas anknytning hit när äktenskapet ingicks eller deras ålder vid tidpunkten för erkännandeprövningen. Undantag ska aldrig kunna göras om någon av parterna är under 18 år vid prövningen.
I betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69) föreslås att det införs en särskild straffbestämmelse om barnäktenskap, särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och ett straffsanktionerat utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands för att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser, alternativt könsstympas. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har också i juli 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2019:43 Straffansvar för hedersrelaterat våld och förtryck).
Alla former av bidragsbrott mot välfärdssystemen hotar förtroendet för systemet som helhet, bedrägerier och bidragsbrott är oacceptabla. Inte en krona ska gå till någon som inte har rätt till det. Grunden för en modern välfärdsstat är ett samhälle som lägger stor vikt vid att välfärden ska komma alla till del. Rätt person ska ha rätt ersättning och personer i behov av stöd ska få det de har rätt till.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka kontrollen och minska brottsligheten mot välfärdssystemen. Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att inrätta en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och andra närliggande skattefinansierade eller skattesubventionerade system (dir. 2016:60). Delegationen har bland annat bedrivit omfattningsstudier, analyserat risker, genomfört en attitydundersökning om allmänhetens inställning till fusk och fel samt kartlagt regeringens styrning och myndigheternas rutiner för att motverka felaktiga utbetalningar. Slutbetänkandet lämnades den 12 december. Vidare har ett folkbokföringsbrott återinförts och en utredning har tillsatts för att minska fel i folkbokföringen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2021. Skatteverket har fått möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra besök för att kontrollera en persons bosättning. Regeringen har tillsatt en utredning för samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen. Uppdraget ska slutredovisas i maj 2020. Riksdagen har fattat beslut om att straffskalan för grovt bidragsbrott ska skärpas så att det maximala straffet höjs från fyra till sex år och att bidragsbrottslagen utökas till att omfatta fler stöd än i dag. Polismyndigheten har fått kraftigt ökade resurser. Tillsammans med Åklagarmyndigheten och de utbetalande myndigheterna, har de fått i uppdrag att förbättra hanteringen av bidragsbrott. Inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet för att motverka organiserad brottslighet ökade under 2018 antalet utredda bidragsbrott. Försäkringskassan arbetar sedan många år tillbaka aktivt för att förhindra felaktiga utbetalningar. Det har alltså vidtagits och pågår en rad åtgärder. Regeringen följer noga utvecklingen.
Stockholm den 18 december 2019
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.