Filmen Trolltyg i tomteskogen

Skriftlig fråga 2007/08:968 av Sigfrid, Karl (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-03-14
Anmäld
2008-03-14
Besvarad
2008-03-19
Svar anmält
2008-03-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 mars

Fråga

2007/08:968 Filmen Trolltyg i tomteskogen

av Karl Sigfrid (m)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Filmen Trolltyg i tomteskogen sändes senast av Sveriges Television, SVT, år 1989. SVT har sedan dess gjort försök att tillägna sig nya sändningsrättigheter, men på grund av dagens upphovsrättslagstiftning är detta omöjligt. Det holländska bolag som ägde rättigheterna till filmen har gått i konkurs och det går inte att spåra en rättighetshavare.

Immateriella verk utan spårbar rättighetsinnehavare, så kallade föräldralösa verk eller herrelösa verk, kan inte lagligt spridas eller användas i nya verk. Verken blir med andra ord inlåsta till ingen nytta. Även om det för närvarande inte går att spåra rättighetsinnehavaren är det förenat med risker att visa en föräldralös film på tv eller att utnyttja ett föräldralöst musikverk i en filmproduktion eftersom en upphovsman alltid riskerar att ge sig till känna i efterhand. Studier visar att denna risk är tillräcklig för att avskräcka potentiella nyttjare. Dagens upphovsrätt uppmuntrar dessutom till rättsliga okynnesprocesser, där ett verk som saknar ekonomiskt värde på marknaden används för att generera pengar genom rättssystemet.

Både EU-kommissionen och US Copyright Office har tagit initiativ för att frigöra föräldralösa verk från den byråkrati som hindrar människor och företag från att nyttja dem. Även Cecilia Renfors utredning (Ds 2007:29) tar upp problemet och nämner en rad olika tänkbara lösningar.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att frigöra så kallade föräldralösa verk från den upphovsrättsbyråkrati som omöjliggör nyttjande?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:968 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 19 mars

Svar på fråga

2007/08:968 Filmen Trolltyg i tomteskogen

Justitieminister Beatrice Ask

Karl Sigfrid har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att frigöra så kallade föräldralösa verk från det som Karl Sigfrid benämner en upphovsrättsbyråkrati som omöjliggör nyttjande.

Karl Sigfrid nämner som exempel att filmen Trolltyg i tomteskogen, som senast sändes av Sveriges Television (SVT) år 1989, inte kan sändas på nytt i tv. Enligt Karl Sigfrid har det bolag som ägde rättigheterna till filmen gått i konkurs och enligt honom går det inte att spåra alla rättighetshavare. Det saknas därmed möjligheter att klarera rättigheterna inför en återutsändning.

Jag är väl medveten om de problem som ibland uppstår när det gäller att använda upphovsrättsligt skyddade verk där det är svårt eller omöjligt att få tag på alla rättighetshavare.

En modell för att komma till rätta med dessa problem är den nordiska så kallade avtalslicensmodellen. Den innebär ett förenklat sätt att träffa avtal om användning av ett upphovsrättsligt skyddat verk. Alldeles nyligen, den 5 mars 2008, remitterades departementspromemorian 2008:15 Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material som finns i radio- och tv-företagens programarkiv. I promemorian föreslås en ny avtalslicensbestämmelse i upphovsrättslagen som ska göra det enklare att träffa avtal om återanvändning av material som finns samlat i radio- och tv-företagens programarkiv. Bestämmelsen ger möjlighet för ett radio- eller tv-företag att ingå ett kollektivt avtal om användning av ett verk med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området. Avtalet binder även rättighetshavare som inte är med i den avtalsslutande organisationen. Bestämmelsen gör det alltså lättare att få till stånd ett avtal om användning av ett verk i sådana fall när det är svårt eller rent av omöjligt att hitta alla rättighetshavare. Förslaget gäller dock endast återanvändning av verk som ingår i radio- eller tv-företagets egna produktioner. Det innebär att till exempel en spelfilm som köpts in och sänts ut av företaget inte omfattas av förslaget. För denna typ av material har det, såvitt jag känner till, inte ens framförts önskemål om någon avtalslicens. Eftersom en avtalslicens ändå är ett avsteg från den grundläggande principen att det är den enskilde upphovsmannen som själv ger tillstånd till användning av sitt verk, har det enligt förslaget ansetts alltför långtgående att låta den nya avtalslicensbestämmelsen omfatta även exempelvis utländska spelfilmer. Förslaget är för närvarande ute på remiss. Remisstiden går ut den 21 maj. Arbetet med att utarbeta en lagrådsremiss och proposition snarast därefter är prioriterat.

Detta förslag kommer alltså att underlätta återutsändning av vissa radio- och tv-produktioner, även om det inte är någon heltäckande reglering. 

Problematiken kring användning av verk där upphovsmannen inte går att spåra är i många avseenden gränsöverskridande. Inom EU diskuteras i olika sammanhang generella lösningar, exempelvis inom ramen för en rekommendation från år 2006 om digitala bibliotek. EU har även tagit initiativ till en diskussion av frågorna i världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO). Frågorna diskuteras även på nordisk nivå inom ramen för det nordiska upphovsrättssamarbetet.

Det pågår alltså flera projekt som hanterar frågorna på ett internationellt plan. På det nationella planet prioriterar jag arbetet med att följa upp den departementspromemoria som nyligen har remitterats. Tidsplanen är att en lagrådsremiss och proposition ska lämnas så snart som möjligt under detta år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.