fibromyalgiker och arbetslivet
Skriftlig fråga 2004/05:1479 av Petersson, Helene (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-04-22
- Anmäld
- 2005-04-22
- Besvarad
- 2005-04-27
- Svar anmält
- 2005-04-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 april
Fråga 2004/05:1479
av Helene Petersson (s) till statsrådet Hans Karlsson om fibromyalgiker och arbetslivetFibromyalgi är en sjukdom vars grundsymtom är ett slags kronisk smärta som finns både i vila och i rörelse. Sjukdomen orsakar drastiskt sänkt livskvalitet hos den drabbade, bland annat på grund av den kroniska smärtan och de sömnsvårigheter som präglar sjukdomen. Av de drabbade uppskattas 80@90 % vara kvinnor, och av framträdande forskare uppskattas fibromyalgikerna som grupp utgöra en stor majoritet av de kvinnor som är långtidssjukskrivna i Sverige. Sålunda är detta en viktig del i jämlikhetsdebatten i arbetsmarknadspolitiken. Eva Koske, professor på Karolinska och en auktoritet på området, menar trots detta att man som fibromyalgiker inte nödvändigtvis behöver vara sjukskriven. Det avgörande är huruvida den drabbades arbetsplats kan vara flexibel på olika sätt för att möta den sjukes behov. Även bristen på medicinsk expertis i form av kompetenta läkare som kan förklara situationen för den drabbade är en stor orsak till varför många lider och hålls borta från arbetslivet och levnadsglädjen. 2004 förbrukade fibromyalgiker sjukvård för ungefär 865 miljoner kronor, men de indirekta kostnaderna för gruppen mjukdelsreumatiker uppgick till hela 12,5 miljarder kronor.
Jag vill fråga arbetslivsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att underlätta situationen för fibromyalgiker och mjukdelsreumatiker och därmed ge en utökad möjlighet för en stor grupp långtidssjukskrivna att återvända till arbete.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1479 besvarad av
den 27 april
Svar på fråga 2004/05:1479 om fibromyalgiker och arbetslivet
Statsrådet Hans Karlsson
Helene Petersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för fibromyalgiker och mjukdelsreumatiker att återvända till arbetet.
Jag håller med Helene Petersson att det är ytterst angeläget att skapa förutsättningar för att även de som har någon form av funktionshinder eller besvär ska kunna delta i arbetslivet. Den enskilda arbetsplatsen måste här ta ansvar för att nödvändiga anpassningar vidtas. Det kan handla om olika arbetshjälpmedel men även om förändringar när det gäller arbetsuppgifter, arbetstider etcetera.
Avsikten med den reform när det gäller medfinansiering av sjukpenningen för arbetsgivare som regeringen införde från och med den 1 januari 2005 är just att stimulera arbetsgivare till aktiva insatser. Arbetsgivarens medfinansiering gäller så länge hel sjukpenning betalas ut men upphör om den anställde beviljas rehabiliteringspenning eller kommer tillbaka till arbetet på deltid.
Regeringen kommer noga att följa utvecklingen för att bedöma om denna åtgärd är ett tillräckligt incitament för att åstadkomma de nödvändiga förbättringarna. Regeringen har därför i dagarna tagit beslut om att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att följa och utvärdera effekterna av medfinansieringen.
Det är mitt intryck att arbetsgivarna har tagit uppgiften att minska ohälsan på allvar och att det på många arbetsplatser pågår ett ambitiöst arbete för att utveckla arbetsplatser med goda möjligheter till rehabilitering.
Helene Petersson tar vidare upp frågan om bristen på medicinsk expertis med kompetens till stöd för den drabbade. På regeringens initiativ har professor Kristina Alexandersson gjort en studie av hälso- och sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen. Den rapport som regeringen nyligen fått visar på betydande kunskapsbrister inom hälso- och sjukvården inom detta område. Dessa brister finns när det gäller metoder för bedömning av arbetsförmågans nedsättning, de konsekvenser sjukskrivningen har för patienternas hälsa och lämplig behandling och rehabilitering för sjukdomar som är vanliga som sjukskrivningsorsaker. Regeringskansliet har därför inlett en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, Läkarförbundet, Socialstyrelsen och Försäkringskassan om hur dessa brister kan avhjälpas.
Regeringens strategi för ökad hälsa i arbetslivet innefattar ett brett spektrum av åtgärder på olika områden. Dessa åtgärder har två huvudsakliga syften nämligen att förebygga ohälsa i arbetslivet och ge möjlighet till snabb återgång till arbete.
När det gäller såväl det förebyggande arbetet som stöd och bedömningar för återgång till arbete bör företagshälsovårdens kompetens utgöra en viktig resurs. 2003 års företagshälsovårdsutredning överlämnade sitt betänkande till regeringen den 1 december 2004. Betänkandet har remissbehandlats och ett arbete med en proposition har inletts inom Regeringskansliet.
Dessa åtgärder bör sammantaget leda till ett förbättrat förebyggande arbete och ökade möjligheter att återgå till arbetet för dem som fått sin arbetsförmåga nedsatt, till exempel på grund av fibromyalgi och reumatism.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.