Fentanyl
Skriftlig fråga 2002/03:932 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-05-14
- Anmäld
- 2003-05-14
- Besvarad
- 2003-05-21
- Svar anmält
- 2003-05-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 maj
Fråga 2002/03:932
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om FentanylDen extremt farliga drogen Fentanyl, som vanligtvis är mycket starkare än heroin, misstänks på kort tid ha orsakat flera dödsfall i Sverige. Drogen kallas även Leningrad White eller Krokodil. En sockerbit kan rymma mer än 1 000 doser. Några droppar på huden räcker för att döda. Det har lett till att till exempel den amerikanska polisen bär skyddsdräkter vid razzior.
För vissa andra droger finns inofficiella tabeller för vilka straff som ska utdömas vid olika mängder av innehav. Så inte när det gäller nya droger. Där famlar domstolarna i mörker, säger åklagare Håkan Jevrell. Lars Bjurling, kriminalinspektör på Rikskriminalen, säger i tidningen Metro: "Jag har länge kämpat för att hela narkotikalagstiftningen ska skrivas om. Drogernas kemiska sammansättningar förändras hela tiden."
Fentanyl framställs på kemisk väg och används inom sjukvården vid narkos men främst som smärtstillande medel till cancerpatienter.
Ämnar justitieministern förändra lagstiftningen så att den även kan gälla de nya drogerna?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:932 besvarad av
den 21 maj
Svar på fråga 2002/03:932 om fentanyl
Justitieminister Thomas Bodström
Anita Sidén har frågat om jag ämnar ändra narkotikalagstiftningen så att den även kan gälla nya droger.
Jag vill framhålla att Sverige har ett internationellt sett mycket väl fungerande system som möjliggör att preparat snabbt kan narkotikaklassificeras. I vissa fall anses dock inte systemet med narkotikaklassificering tillräckligt skyndsamt. Därför har en särskild reglering skapats genom lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Utredningar om varors hälsofarlighet enligt den lagen kan ofta utföras snabbare än utredningar om narkotikaklassificering. Varor som bedöms vara hälsofarliga kan sedan komma att klassificeras som narkotika, efter den ytterligare utredning som krävs.
Regeringen har övervägt ytterligare åtgärder för att möjliggöra en mer skyndsam reaktion från samhällets sida mot nya droger. En fråga som aktualiserats är införande av så kallad generisk definition i lagstiftningen. Härigenom skulle hela grupper av preparat kunna narkotikaklassificeras. Sådana system innebär emellertid också betydande nackdelar. Bland annat skulle långa fängelsestraff kunna komma att dömas ut för innehav av harmlösa ämnen. Regeringen har därför funnit att ett införande av generisk definition i lagstiftningen inte bör införas, men framhållit att frågan i framtiden kan komma att övervägas på nytt. Riksdagen har godkänt detta ställningstagande (prop. 1997/98:183, bet. 1998/99:SoU5, rskr. 1998/99:139).
Vilka straff som bör dömas ut för olaglig narkotikahantering prövas fortlöpande av våra domstolar. Även om det ibland kan ta viss tid innan vägledande praxis skapats torde denna tid normalt sett vara väsentligt kortare än den tid det skulle ta att reglera straffnivåerna i detalj lagstiftningsvägen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.