Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Skriftlig fråga 2019/20:702 av Dennis Dioukarev (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-19
- Överlämnad
- 2019-12-20
- Sista svarsdatum
- 2020-01-03
- Anmäld
- 2020-01-14
- Svarsdatum
- 2020-01-15
- Besvarad
- 2020-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Enligt en färsk studie utförd av Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen har runt 18 miljarder kronor per år betalats ut i felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen sedan 2005. Det är skattemedel som hade kunnat gå till att korta vårdköerna, öka satsningarna på polisen och förstärka stödet till den kommunala välfärden. I 12 av 27 utgiftsområden i budgetpropositionen för 2020 anslår regeringen mindre än 18 miljarder kronor per år; i statsfinansiell mening kan man således konstatera att de felaktiga utbetalningarna och fusket kostar svenska skattebetalare cirka ett utgiftsområde per år.
Det är därför minst sagt angeläget att regeringen omgående vidtar åtgärder mot missbruket för att stoppa välfärdsförlusterna. I den utsträckning det saknas skattemedel till viktiga reformer är det en lågt hängande frukt att plocka.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att dels analysera omfattningen och orsakerna bakom missbruket, dels minska förekomsten av detsamma?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:702 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi20
19
/04340/BATOT
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:702 av Dennis Dioukarev (SD)
Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Dennis Dioukarev har frågat mig vilka åtgärder regeringen vidtagit för att dels analysera omfattningen och orsakerna bakom de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen, dels minska förekomsten av desamma.
Grunden för en välfärdsstat som Sverige är att välfärden kommer alla till del. Vi betalar skatt efter förmåga och får stöd när vi behöver det. I det perspektivet är naturligtvis fusk och missbruk av välfärdssystemen mycket allvarligt och luckor och brister ska täppas till.
Delegationen för korrekta utbetalningars arbete är en del i att få en bättre bild av problemen så att nya insatser kan riktas dit de får störst effekt. Som tas upp i delegationens rapporter gör även ansvariga myndigheter riskanalyser och omfattningsstudier för de system de ansvarar för.
Detta är också en fråga regeringen ständigt arbetar med. Den 1 januari i år trädde skärpningar av både bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i kraft. Straffskalan för grovt bidragsbrott har skärpts och skyldigheten för myndigheterna att lämna underrättelse vid felaktiga utbetalningar har utökats till att omfatta stöd som betalas ut till företag.
Jag kan också nämna det myndighetsgemensamma arbetet för att motverka organiserad brottslighet. Man har bl.a. lagfört personer för bedrägeri mot tandvårdsförsäkringen och assistansersättningen. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har också fått i uppdrag att se över hur arbetet med utredning och lagföring av bidragsbrott kan förbättras.
Delegationens arbete visar dock att alla fel inte är fusk och myndigheterna kan behöva se över vissa aspekter av sitt arbete. Delegationens slutbetänkande och dess underlagsrapporter ger ytterligare underlag och mer kunskap för vidare åtgärder. Regeringen kommer nu, utöver annat pågående arbete, att analysera och bereda delegationens förslag.
Stockholm den 15 januari 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.