Felaktiga och kriminella utbetalningar från välfärdssystemen
Skriftlig fråga 2020/21:3242 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-16
- Överlämnad
- 2021-06-16
- Anmäld
- 2021-06-17
- Svarsdatum
- 2021-06-23
- Sista svarsdatum
- 2021-06-23
- Besvarad
- 2021-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
De senaste åren har det rapporterats om en växande kriminalitet som utnyttjar välfärden, och många miljoner hamnar fel. De senaste åren har flera statliga utredningar gjorts i syfte att motverka fusket med felaktiga och rent kriminella utbetalningar från välfärden. Utredningen Delegation för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen tillsattes av regeringen och kom med sin slutrapport 2019. Sedan gjordes en ny utredning av Ann-Marie Begler som presenterade sin rapport 2020 där man bland annat skrev att cirka 18 miljarder utbetalas felaktigt. Fler utredningar finns.
Tolv myndigheter samverkar mot den organiserade brottsligheten sedan 2009. Trots detta uppdagas ofta felaktigheter där pengar upprepat betalas ut från olika myndigheter och välfärdssystem.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka konkreta förslag ämnar statsrådet lägga fram för att stoppa välfärdsbrottsligheten?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3242 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:3242 av Katarina Brännström (M) Felaktiga och kriminella utbetalningar från välfärdssystemen
Katarina Brännström har frågat mig vilka konkreta förslag jag ämnar lägga fram för att stoppa välfärdsbrottsligheten.
Alla former av brottslighet mot välfärdssystemen är oacceptabla och hotar förtroendet för välfärdssystemen. Inte en krona ska gå till någon som inte har rätt till det. Regeringen har därför beslutat om en rad åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Exempelvis har lagstiftningen kring brott mot välfärdssystemen skärpts. Lagändringarna syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet och innebär t.ex. att straffet för grovt bidragsbrott har skärpts och bidragsbrottslagens tillämpningsområde har utvidgats till att omfatta fler stöd, bidrag och ersättningar. Regeringen har också förtydligat ansvaret att delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten genom att föra in uppgiften i vissa centrala myndigheters instruktion.
Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 har riksdagen beslutat om ett övergripande mål som innebär att andelen felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska minska. Flera myndigheter har tillförts betydande medel för att intensifiera arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott och nya mål, återrapporteringskrav och uppdrag har givits i de utbetalande myndigheternas regleringsbrev för att följa upp arbetet. Regeringen beslutade den 17 juni att Ekonomistyrningsverket får i uppgift att bl.a. samordna arbetet mot felaktiga utbetalningar så att vi får till en mer övergripande, långsiktig och tydlig styrning och uppföljning av arbetet med att minska felaktiga utbetalningar. Dessutom inrättas ett särskilt råd för korrekta utbetalningar vid Ekonomistyrningsverket, med uppgift att främja samverkan mellan de myndigheter som ingår i rådet och vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte. De utbetalande myndigheter som ingår i rådet ska bl.a. studera omfattningen av felaktiga utbetalningar och Ekonomistyrningsverket ska stödja och samordna arbetet. Ekonomistyrningsverket ska för regeringen varje år redovisa resultatet av det arbete som utförts och föreslå vilka åtgärder som bör vidtas i syfte att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Utredningen ska se över och lämna förslag om hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott mot de utbetalande myndigheterna kan stärkas.
Stockholm den 23 juni 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.