Fängslande av fackliga aktivister i Iran

Skriftlig fråga 2006/07:25 av Linde, Hans (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-10-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2006-10-16
Besvarad
2006-10-20
Svar anmält
2006-10-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 oktober

Fråga

2006/07:25 Fängslande av fackliga aktivister i Iran

av Hans Linde (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den 16 och 18 oktober 2006 kommer de två fackliga aktivisterna Mahmud Saalehi och Jalaal Hosseini att ställas inför rätta vid Saqezs revolutionära domstol i Iran, där de riskerar långa fängelsestraff. Saalehi och Hosseini anklagas för störande av den allmänna ordningen, deltagande i olagliga sammankomster och hot mot republikens säkerhet.

Deras brott består i att de utnyttjade en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, mötesfriheten, när de skulle delta vid ett förstamajfirande i Saqez 2004. Vid förstamajfirandet grepps ett femtiotal deltagare, varav fem andra män redan har ställts inför rätta och dömts till hårda straff.

Mot bakgrund av detta önskar jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att sätta press på den iranska regimen i syfte att den friger Mahmud Saalehi, Jalaal Hosseini och de övriga fackliga aktivisterna i Saqez?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:25 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 20 oktober

Svar på fråga

2006/07:25 Fängslande av fackliga aktivister i Iran

Utrikesminister Carl Bildt

Hans Linde har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att sätta press på den iranska regimen i syfte att den friger Mahmud Saalehi, Jalaal Hosseini och de övriga fackliga aktivisterna i Saqez.

Bristen på respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer i Iran inger oro. Situationen har förvärrats de senaste åren, inte minst beträffande yttrande- och mötesfrihet. Godtyckliga frihetsberövanden av oppositionella, demokrati- och rättighetsaktivister av olika slag är vanligt förekommande. Iran lever inte upp till kraven på en rättsstat. I synnerhet uppvisar processerna vid de revolutionära domstolarna stora brister. Från regeringens sida ser vi mycket allvarligt på detta, något som frekvent påtalas för iranska representanter i olika sammanhang. Sverige verkar, inom Europeiska unionen och Förenta nationerna och även bilateralt, för att Iran ska respektera de mänskliga rättigheterna.

Föreningsfriheten, inklusive rätten att bilda och tillhöra en fackförening, är en mänsklig rättighet och en nödvändig grund i ett demokratiskt samhälle. I Iran tillåts inte självständiga fackföreningar, och personer verk­samma inom fackföreningsrörelser trakasseras och förföljs. Fredliga demonstrationer och strejker bemöts ofta med våld.

Fallet med de fackliga aktivisterna från Saqez är ett tydligt exempel på bristen på respekt för mänskliga fri- och rättigheter i Iran. Europeiska unionen har vid två tillfällen i år uppmärksammat detta fall. En démarche genomfördes i Teheran i april och det finska EU-ordförandeskapet gjorde ett uttalande den 26 juli i vilket fallet uppmärksammades.

Utöver att på olika sätt framföra kritik mot den iranska regeringen när de mänskliga rättigheterna kränks, har Sverige och EU under flera år försökt få till stånd en konstruktiv dialog med Iran i frågor som denna. Europeiska unionen har sedan 2002 en särskild dialog om mänskliga rättigheter med Iran. Nästa möte planeras äga rum i december i år. Europeiska unionen var medförslagsställare till resolutionerna om den förvärrade MR-situationen i Iran i FN:s generalförsamling både 2004 och 2005.

Arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran är av stor vikt. Sverige kommer därför, bilateralt och inom EU, att fortsätta påtryckningarna på den iranska regeringen i syfte att åstadkomma förbättringar. Individer och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter i Iran ska fortsatt stödjas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.