Fängslade demokrater på Kuba

Skriftlig fråga 2007/08:617 av Svensson, Alf (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-01-23
Anmäld
2008-01-23
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2008-01-31
Besvarad
2008-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga

2007/08:617 Fängslade demokrater på Kuba

av Alf Svensson (kd)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

I kommunistdiktaturen Kuba fanns enligt människorättsorganisationen Comisión Cubana de Derechos Humanos y Reconciliación Nacional (CCDHRN) 283 politiska fångar år 2006 och av dessa klassas enligt Amnesty 62 personer som samvetsfångar. En av dessa är Antonio Díaz Sánchez som 2003 blev dömd till 20 års fängelse för att ha engagerat sig i den kristdemokratiska rörelsen MCL och för att ha arbetat i en kampanj för en folkomröstning om ekonomiska och demokratiska reformer, Varelaprojektet. I fängelset har han blivit mycket sjuk på grund av stress och de dåliga sanitära och humanitära förhållandena. Fångarna lider som bekant brist på mat, mediciner, läkarvård, solljus, rent vatten samt lider av våld och enorm trångboddhet.

I fängelset i Ciego de Ávila, nu sitter han i fängelse i Canaleta, där Antonio avtjänar sitt långa straff delade 29 fångar en cell på 27,5 kvadratmeter. Antonio hungerstrejkade nyligen som en protest mot förhållandena i fängelset och blev på grund av detta straffad genom att bli flyttad från en cell med politiska fångar till en cell med ”vanliga” brottslingar. På så sätt kan fängelsemyndigheten utöva ”fysiska påtryckningar” genom våldsbrottslingar. Nyligen då en annan aktivist för Varelaprojektet, Rolando Jiménez, flyttades till en cell med ”vanliga” fångar förekom allvarlig misshandel som givit honom bestående men. Sverige bör givetvis inom ramarna för sina multi- och bilaterala internationella kontakter kräva ett omedelbart frigivande av Kubas politiska fångar.

Vilka ytterligare åtgärder avser utrikesministern att vidta för att förmå den kubanska regimen att frige de kubaner som fängslats på grund av sitt politiska och demokratiska engagemang?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:617 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 31 januari

Svar på fråga

2007/08:617 Fängslade demokrater på Kuba

Utrikesminister Carl Bildt

Alf Svensson har frågat vilka åtgärder jag som utrikesminister avser att vidta för att förmå den kubanska regimen att frige de kubaner som fängslats på grund av sitt politiska och demokratiska engagemang i Kuba.

Sverige driver som enskilt land, och tillsammans med övriga EU, oförtrutet frågan om ett frigivande av de politiska fångarna i Kuba. EU:s gemensamma ståndpunkt om Kuba med tillhörande rådsslutsatser understryker att respekt för mänskliga rättigheter, inklusive ett frigivande av samtliga politiska fångar, är en förutsättning för normaliserade relationer med EU. Alla EU:s medlemsländer har tagit på sig att i kontakter med den kubanska regeringen driva detta krav, vilket Sverige gör med kraft. Samtidigt är det viktigt att Europeiska unionen riktar särskild uppmärksamhet mot fångar med allvarliga hälsoproblem.

Omkring 240 politiska fångar finns idag i Kubas fängelser. Med de svåra förhållanden som råder i de kubanska fängelserna utsätts de politiska fångarna för stora umbäranden med följden att deras hälsa undergrävs. Genom vår ambassad i Havanna följer Sverige noga deras situation, inklusive Antonio Díaz Sánchez och Rolando Jiménez fall. Vår ambassad har också varit i direktkontakt med en anhörig till en av de angivna fångarna.

Sverige ser mycket allvarligt på bristen på mänskliga rättigheter och demokrati i Kuba. I mitt anförande vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2007 uppmärksammade jag särskilt frågan om bristen på mänskliga rättigheter i landet. Min avsikt är att genom FN och Europeiska unionen, liksom i de bilaterala kontakterna, fortsätta att aktivt verka för att Kubas myndigheter ska upphöra med dessa kränkningar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.