Familjeveckan och Sveriges bnp
Skriftlig fråga 2020/21:908 av Ann-Sofie Alm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-08
- Överlämnad
- 2020-12-09
- Anmäld
- 2020-12-10
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Mitt under brinnande pandemi, när Företagssverige flaggar för att våren kommer att kantas av uppsägningar och konkurser, kommer regeringen med förslaget om att införa en ny förmån för föräldrar i socialförsäkringsbalken: familjedagspenning, som i dagligt tal kallas familjeveckan.
När Sverige behöver en strategi och en handlingsplan för hur vi ska återstarta Sverige efter pandemin, när vi brottas med hur sjukskrivna ska tas om hand på rätt sätt och hur vi ska kunna finansiera det, när ett utdrag ur dagspressen ser ut som ett manus till en amerikansk gangsterfilm och polis och rättsväsen behöver mer resurser, då vill regeringen ta fullt friska och arbetsföra människor ur arbete för att de med skattepengar ska kunna vara lediga en vecka med familjen. Jag vill närmast benämna det som verklighetsfrånvänt.
Det är naturligtvis svårt att göra prognoser under en pandemi (prognosen för bnp för 2020 var cirka 5 115 miljarder kronor i maj 2019, enligt Konjunkturinstitutet), men givet vad januariavtalet stipulerar och att löneinkomsterna beräknas sjunka med cirka 0,27 procent till följd av förslaget, och givet att antalet arbetade timmar i ekonomin på sjunker med samma andelstal, kommer bruttonationalprodukten (bnp) att minska med motsvarande.
Riksdagens utredningstjänst har gjort en beräkning om påverkan på bnp om förslaget om familjevecka genomförs. Beräkningen gäller för år 2020. Om minskningen i antalet arbetade timmar får fullt genomslag i produktionen för år 2020 skulle bnp att minska med cirka 14 miljarder kronor jämfört med om förslaget inte genomförs. Det innebär att det även i framtiden kommer att finnas ett bortfall i bnp, allt annat lika, om inga åtgärder för att kompensera bortfallet vidtas.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att kompensera för det bortfall i bnp som familjeveckan åstadkommer?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:908 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:908 av Ann-Sofie Alm (M)
Familjeveckan och Sveriges BNP
Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att kompensera för det bortfall i BNP som familjeveckan åstadkommer.
Jag vill börja med att framhålla att jag som finansminister anser att alla i vårt samhälle, även den som har barn ska kunna arbeta heltid. Tyvärr är verkligheten sådan att många föräldrar inte får tiden att räcka till. Vi ser att stressrelaterad psykisk ohälsa är högre bland föräldrar som arbetar. Detta är inte hållbart. Därför vill vi införa en extra ledighet för föräldrar som arbetar. Denna reform kommer att bidra till att föräldrar får en ökad flexibilitet i arbetslivet, och på så sätt förbättra möjligheterna att kombinera arbete och familj. Den är av särskild vikt för föräldrar med yrken där det inte är möjligt att arbeta hemifrån eller påverka arbetstidens förläggning vid lov och studiedagar. Reformen kommer också bidra positivt till hälsan för föräldrar som arbetar, och därigenom förbättra förutsättningarna för förvärvsarbete och främja minskat deltidsarbete. Familjeveckan är en del av den familjepolitiska modellen som bidrar till höga födelsetal, och hög sysselsättningsgrad bland föräldrar.
Regeringen genomför i budgetpropositionen för 2021 en rad åtgärder för att stärka BNP, och mildra effekterna av lågkonjunkturen. Bland annat genomförs omfattande investeringar, resurser tillförs välfärden, arbetsmarknadspolitiken och möjligheten till utbildning och omskolning förstärks, en skattereduktion för att stimulera och tidigarelägga näringslivets investeringar införs, omställningsstödet förlängs, ett särskilt omsättningsstöd för enskilda näringsidkare införs och hushållens köpkraft stärks genom tillfälligt höjd ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och sänkt skatt. Reformerna i budgetpropositionen förväntas stimulera BNP och sysselsättningen effektivt och kraftigt de närmaste åren. Sammantaget bedöms reformerna medföra att tillväxten 2021 blir runt 2,3 procentenheter starkare och arbetslösheten drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte genomförs. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.
Stockholm den 16 december 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.