familjehemsplacerade barn och ungdomar

Skriftlig fråga 2004/05:1060 av Lindholm, Jan (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-02-23
Anmäld
2005-02-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-03-09
Svar anmält
2005-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 februari

Fråga 2004/05:1060

av Jan Lindholm (mp) till statsrådet Morgan Johansson om familjehemsplacerade barn och ungdomar

I debatten efter tsunamin så har betydelsen av att barn som varit med om traumatiska händelser måste få komma hem till kända vuxna ofta betonats av experter på traumahantering. Tonvikten har legat på behovet av att återskapa trygga förhållanden för framför allt de barn som mist någon eller båda sina föräldrar. Miljöpartiet de gröna har redan tidigare drivit igenom möjligheten för mor- och farföräldrar att få utredas som eventuella familjehemsföräldrar. Mig veterligen är detta något som i praktiken i dag inte görs i någon större omfattning. Min bild av verkligheten är till och med att flera olika socialnämnder i stället har en negativ inställning till att så sker. (Det var också av den anledningen som ändringen i socialtjänstlagen var svår att genomdriva.) Med anledning av alla de barn som mist sina föräldrar i samband med den stora flodvågskatastrofen har frågan om släktingars möjlighet att prövas som familjehemsföräldrar fått förnyad aktualitet. Min inställning är att inte bara barn som kommit ensamma hem från semestern i Thailand har behov av trygghet och en välkänd struktur på vardagen. Alla barn, även de som tvångsomhändertas, har samma behov. Det vore mycket olyckligt om ett principiellt motstånd bland handläggare och socialnämndspolitiker skulle försvåra för släktingar att prövas som familjehemsföräldrar.

Avser ministern att verka för att lagändring gällande anhörigas rätt att utredas som familjehemsföräldrar genomförs?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1060 besvarad av

den 9 mars

Svar på fråga 2004/05:1060 om familjehemsplacerade barn och ungdomar

Statsrådet Morgan Johansson

Jan Lindholm har frågat mig om jag avser att verka för att lagändringen gällande anhörigas rätt att utredas som familjehemsföräldrar genomförs.

Inledningsvis vill jag påpeka att utgångspunkten i arbetet med barn alltid måste vara barnets bästa. Genom den lagändring som gjordes 1999 av bestämmelsen i 6 kap. 5 § Socialtjänstlagen (SoL) ska vid placering av barn i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Den tidigare lydelsen bör ändrades till skall. Vid placering av barn ska alltså socialnämnden i första hand överväga om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående.

Både svensk och utländsk forskning visar att placering av barn hos släktingar har visat sig vara mer stabila än andra familjehemsplaceringar. Studier visar också att social- och familjehemssekreterare i dag är mer positivt inställda till släktingplacering än vad de var tidigare. Socialstyrelsen utkom alldeles i dagarna med en broschyr med information om släktingplaceringar Fosterbarnets bästa i främsta rummet. Enligt Socialstyrelsen är risken för att en placering ska misslyckas nästan dubbelt så stor i ett "vanligt" familjehem som när placeringen sker hos släktingar. Det finns dock inga garantier för att en släktingplacering tillförsäkrar barnet en god vård och barnets bästa ska alltid vara det viktigaste i helhetsbedömningen. Om socialtjänsten inte anser att en släktingplacering är bäst för barnet bör de dock alltid utreda anhörigas och närståendes möjligheter att på andra sätt stödja barnet.

I enlighet med intentionerna har antalet släktingplaceringar ökat mellan åren 1998@2003. Vid en sammantagen bedömning av den officiella statistiken och med stöd av andra källor utgör släktingplaceringarna enligt Socialstyrelsen ungefär en tredjedel av alla familjehemsplaceringar.

Det är förstås också viktigt att socialtjänstens personal har hög kompetens och tillgodogör sig den kunskap som finns på området. För att få en heltäckande bild av hur den sociala barn- och ungdomsvården fungerar och kan förbättras har en parlamentarisk kommitté tillkallats med uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (dir. 2003:76). En utgångspunkt för utredningen är att skapa förutsättningar för en bättre sammanhållen vård av hög kvalitet grundad på kunskap och beprövad erfarenhet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.