Falska anklagelser mot Michael Rawlinson

Skriftlig fråga 2019/20:976 av Pål Jonson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-02-17
Överlämnad
2020-02-18
Anmäld
2020-02-19
Sista svarsdatum
2020-02-26
Svarsdatum
2020-03-04
Besvarad
2020-03-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Svenska Dagbladet har i en serie artiklar uppmärksammat den svenske underrättelseofficeren Michael Rawlinsons situation med anledning av hans tjänstgöring som chef för EU:s kriminalunderrättelseverksamhet Eulex i Kosovo. Michael Rawlinson, som avled sommaren 2018, var en mycket erfaren officer med en bakgrund bland annat från kustjägarkompaniet och fallskärmsjägarskolan.

Den italienske åklagaren Danilo Ceccarelli ska, i samförstånd med chefen för Eulex Gabriele Meucci, den 22 juni 2015 ha beordrat att med våld öppna Rawlinsons säkerhetsskåp. Mot bakgrund av Rawlinsons uppdrag finns det skäl att tro att säkerhetsskåpet innehöll mycket säkerhetskänslig information som i orätta händer kunde riskera människors liv. Vidare bidrog Ceccarellis beslut till att försvaga Eulex arbete mot den grova organiserade brottsligheten i Kosovo. Ceccarelli framförde även anklagelser om att Rawlinson skulle ha bedrivit kränkande informationsinsamling om medarbetare i Eulex. Rawlinson togs ur tjänst våren 2015.

Rawlinson blev dock senare frikänd från alla misstankar om tjänstefel och lagbrott i en oberoende utredning gjord av Europeiska utrikestjänsten. Samma utredning riktade i sin rapport även mycket hård kritik mot Gabriele Meuccis agerande inklusive hans beslut att öppna Rawlinsons säkerhetsskåp. 

Michael Rawlinson bedrev vid den aktuella tidpunkten, enligt uppgift, en känslig korruptionsutredning som berörde två italienska domare. Det kan inte uteslutas att beslutet att ta Rawlinson ur tjänst fattades för att skydda de korruptionsanklagade italienska domarna. Problemen med korruption inom Eulex är väldokumenterade och föranledde även EU:s höga representant Federica Mogherini att tillsätta en utredare i frågan under hösten 2014.

Om uppgifterna i Svenska Dagbladet stämmer är detta naturligtvis mycket allvarligt. Det försvagar legitimiteten och förtroendet för EU:s rättstatsinsatser i Kosovo. Vidare ska utsänd svensk personal vid internationella insatser alltid ha bästa tänkbara stöd från Sverige. Detta är speciellt angeläget för utsänd underrättelsepersonal eftersom de tar bland de största personliga riskerna och gör de största uppoffringar man kan göra i statens tjänst. Mot bakgrund av den allvarliga kritik som framkom mot Meuccis agerande hade det också varit rimligt att regeringen reagerade mycket kraftfullt diplomatiskt inom ramen för Eulex samt tillgodosåg att hans mandat som chef för Eulex inte förlängdes. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit med anledning av de felaktiga anklagelserna mot Michael Rawlinson, och verkade regeringen för att Gabriele Meucci inte skulle få ett förlängt förordnande som chef för Eulex?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:976 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:976 av Pål Jonson (M) Falska anklagelser mot Michael Rawlinson

Pål Jonson har frågat mig vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av de felaktiga anklagelserna mot Michael Rawlinson, och om regeringen verkade för att Gabriele Meucci inte skulle få ett förlängt förordnande som chef för Eulex.

Regeringen tar frågor om behandlingen av svensk utlandsstationerad personal på största allvar. Rekrytering, anställning och urval av de enskilda tjänster som söks görs självständigt av olika myndigheter, i det här fallet Folke Bernadotteakademin. För alla anställda i EU-insatser är det EU:s uppdrag, befälskedja och regelverk som gäller, även för frågor om säkerhetsklassning och informationshantering.

Regeringen motsatte sig en förlängning av insatschefens mandat och krävde att en oberoende utredning av ärendet först skulle tillsättas. Detta var en kraftfull och mycket tydlig diplomatisk åtgärd. Regeringen fick gehör för sitt krav och en utredning av ärendet inleddes, som även omfattade insatschefens agerande. Som utsändande stat fick Sverige sedan ta del av utredningens huvudslutsats – att ingen kritik kunde riktas mot den svenske utsände.

Regeringen verkade aktivt för att den svenske utsände skulle få en skriftlig upprättelse och rekommendationsbrev av EU, vilket sedermera också skedde. Insatschefens förordnande förlängdes inte någon mer gång efter att den interna utredningen genomförts, utan EU valde att utse en ny chef för insatsen. Det var i enlighet med de budskap som regeringen framfört.

Sverige tog, bland annat mot bakgrund av denna händelse, 2016 initiativ till – och fick stöd för – ett nytt regelverk för disciplinärenden i EU:s civila krishanteringsinsatser. Det stärker transparensen, rättssäkerheten och oberoendet i sådana undersökningar. 

Stockholm den 4 mars 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.