fågelinfluensan

Skriftlig fråga 2004/05:329 av Petterson, Marina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-11
Anmäld
2004-11-11
Besvarad
2004-11-17
Svar anmält
2004-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 november

Fråga 2004/05:329

av Marina Petterson (s) till statsrådet Morgan Johansson om fågelinfluensan

De senaste åren har det vid flera tillfällen rapporterats om utbrott av fågelinfluensa på olika håll i världen. Fågelinfluensa har under långa tider drabbat fjäderfäbesättningar hårt i olika delar av världen, men på senare år har sjukdomen visat sig kunna överföras direkt till människan. Många länder i Asien har varit drabbade men även Holland drabbades våren 2003.

Fågelinfluensan är en allvarlig smittskyddsfråga och ger stora ekonomiska konsekvenser för de drabbade länderna. I förlängningen kan det bli ett allvarligt hot mot folkhälsan om fågelinfluensaviruset utvecklas till farligare former.

Den senaste alarmerande rapporten kom i månadsskiftet oktober/november när WHO gick ut och varnade för att det finns risk för en världsomspännande epidemi av fågelinfluensa och att myndigheterna måste vidta åtgärder för att undvika en kris. En av WHO:s slutsatser är att det behövs en bred global mobilisering från regeringar, läkemedelsföretag och forskarsamhället när det gäller att öka ansträngningarna för att hindra smittspridning och få fram ett influensavaccin.

Min fråga till statsrådet Morgan Johansson är därför:

Avser statsrådet att ta några initiativ för att Sverige ska kunna bidra till skärpt beredskap och aktiva åtgärder för att få fram en lösning av problemet med fågelinfluensa?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:329 besvarad av

den 17 november

Svar på fråga 2004/05:329 om fågelinfluensan

Statsrådet Morgan Johansson

Marina Pettersson har frågat om jag avser att ta några initiativ för att Sverige ska kunna bidra till skärpt beredskap och aktiva åtgärder för att få fram en lösning av problemet med fågelinfluensan.

Influensaepidemier förekommer årligen och uppkommer genom att viruset förändras i förhållande till föregående år. Med ojämna mellanrum inträffar emellertid större förändringar av viruset och eftersom befolkningen då har en sämre motståndskraft än vid mer normala influensaepidemier kan en global spridning av en särskilt allvarlig form av influensa uppträda, en så kallad influensapandemi. En influensapandemi kan även uppkomma genom att så kallad fågelinfluensa börjar spridas mellan människor. För att så ska ske krävs dock bland annat att smittsamheten mellan människor är hög.

En god beredskap rörande en influensapandemi berör främst tre aspekter; att samhället har en god grundförmåga för att förebygga och kontrollera allvarliga epidemier, att samarbetet mellan de ansvariga huvudmännen inom smittskyddet är gott samt att det finns tillgång till de influensavaccin och andra läkemedel som kan behövas.

Varje landsting ansvarar enligt den nya smittskyddslagen (2004:168) för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet. Ansvaret omfattar ett mycket brett spektrum av sjukdomar, både sjukdomar med hög dödlighet så väl som mera ordinära sjukdomar. Eftersom ansvaret för det samlade smittskyddet är uppdelat på flera aktörer och dessa sinsemellan är självständiga är det av stor betydelse att det finns goda former för samverkan och samarbete dem emellan.

Inom Socialstyrelsen pågår kontinuerligt ett arbete med att säkerställa att det finns en nationell planering för en influensapandemi. I detta arbete ingår bland annat frågan om vilka riktlinjer som bör gälla inom landstingen till exempel vad gäller antalet vårdplatser, isoleringsmöjligheter och hur vården kan ställas om vid en eventuellt extrem belastning orsakad av epidemier som kan få allvarliga samhällskonsekvenser. En samlad redovisning av de insatser som Socialstyrelsen genomför kommer att lämnas till regeringen i början av nästa år.

Att lösa samtliga de problemställningar som uppkommer med anledning av en eventuell influensapandemi förutsätter internationellt samarbete. Särskilt utgör frågan om försörjningen av influensavaccin och andra läkemedel en komplex problemställning som vi delar med andra länder. Under senare tid har en rad initiativ i denna fråga tagits på nordisk, europeisk och global nivå, bland annat hölls i våras ett särskilt möte mellan EU:s hälsoministrar. Liknande aktiviteter pågår även inom Världshälsoorganisationen (WHO) och inom Nordiska ministerrådet. Inom WHO har även förhandlingar inletts i syfte att utveckla det så kallade internationella hälsoreglementet till ett effektivt globalt system för sjukdomsövervakning.

Sammantaget pågår en rad aktiviteter såväl på nationell nivå som i det internationella samarbetet för att säkerställa att det finns en god beredskap mot en influensapandemi. Även om det finns en god grundberedskap för att förebygga och kontrollera allvarliga smittsamma sjukdomar finns det en del frågeställningar som behöver belysas ytterligare. Jag avser även fortsättningsvis att aktivt verka för att få till stånd en diskussion om dessa utmaningar såväl nationellt som internationellt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.