Fackliga rättigheter

Skriftlig fråga 2009/10:885 av Brink, Josefin (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-06-10
Anmäld
2010-06-14
Besvarad
2010-06-16
Svar anmält
2010-06-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 juni

Fråga

2009/10:885 Fackliga rättigheter

av Josefin Brink (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den 9 juni presenterade Internationella fackliga samorganisationen, IFS, sin årliga rapport om kränkningar av de fackliga rättigheterna runt om i världen. Rapporten kartlägger kränkningar, övergrepp, hot, trakasserier och mord på fackligt aktiva i 140 länder. Innehållet i rapporten är alarmerande och tyder på en ökad repression mot fackligt aktiva på flera håll i världen. Under 2009 ökade antalet mord på fackligt aktiva med 30 procent jämfört med år 2008: Minst 101 fackligt aktiva mördades år 2009, jämfört med 76 året innan. Colombia fortsätter att vara världens farligaste land för fackföreningsaktiva, 48 människor dödades där under förra året. Men också i Guatemala, Honduras, Mexiko, Bangladesh, Brasilien, Dominikanska republiken, Filippinerna, Indien, Irak och Nigeria har människor mördats under 2009 på grund av facklig aktivitet. Ytterligare tio mordförsök och 35 allvarliga dödshot redovisas, varav de flesta i Colombia och Guatemala. Antalet fackligt aktiva i fängelse ökade med minst 100 personer under året. I många länder, som Egypten, Ryssland, Sydkorea och Turkiet, har förhållandena för fackliga rättigheter försämrats. Fackföreningar spelar en central roll i kampen mot fattigdom i världen och för demokratisering samt ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i många utvecklingsländer. De fackliga rättigheterna är inskrivna i ILO:s grundläggande konventioner som Sverige ratificerat. Det borde vara en självklarhet för den svenska regeringen att aktivt och målmedvetet verka för att fackliga rättigheter respekteras i världens alla länder.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att sätta press på de stater där kränkningar av fackliga rättigheter pågår?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:885 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 16 juni

Svar på frågorna

2009/10:885 Fackliga rättigheter

2009/10:891 Internationella fackliga rättigheter

Utrikesminister Carl Bildt

Josefin Brink har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att sätta press på de stater där kränkningar av fackliga rättigheter pågår.

Anne Ludvigsson har frågat mig vilka åtgärder Sveriges regering och jag avser att vidta för att skärpa kraven på EU och internationella organ som Världsbanken och IMF att stå upp för fackliga rättigheter i alla sammanhang. Jag har valt att besvara båda frågorna i ett sammanhang.

Regeringen stöder det arbete som bedrivs inom ramen för bland annat EU och ILO för att stärka mötes‑, yttrande- och föreningsfriheten, inklusive rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Dessa friheter är tätt sammanlänkade och utgör tillsammans viktiga förutsättningar för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, för demokratisering och för att bekämpa fattigdom.

Inom ramen för EU:s handelspolitik har ett stimulansprogram utarbetats för att främja mänskliga rättigheter, inklusive föreningsfriheten. Under det så kallade GSP+ programmet får utvecklingsländer som ratificerar och efterlever ett antal konventioner inom mänskliga rättighets‑, miljö- och arbetsrättsområdet, bland annat ILO:s åtta kärnkonventioner, förbättrat marknadstillträde till EU i form av lägre tull.

EU tar ofta upp frågor om mötes- och föreningsfrihet i dialoger om mänskliga rättigheter med tredjeland. Fackligt aktiva, journalister och jurister som kämpar för skäliga arbetsvillkor omfattas av det arbete som Sverige och övriga EU kontinuerligt bedriver för att stödja och skydda MR-försvarare. Mänskliga rättigheter, inklusive föreningsfriheten, är även en integrerad del av såväl Sveriges som EU-kommissionens bistånd.

Även samarbetet kring dessa frågor i multilaterala forum är av stor vikt. För närvarande pågår den årliga ILO-konferensen i Genève där Sverige har en närvaro med representanter från Regeringskansliet, svensk fackföreningsrörelse samt bland andra Svenskt Näringsliv. På konferensens dagordning står bland annat kampen mot barnarbete, hiv/aids på arbetsplatsen och hushållsarbetares arbetsvillkor.

Därutöver stöder regeringen det internationella arbete som pågår för att på frivillig basis stärka företagens samhällsansvar – mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption.

Slutligen stöder Sverige arbetet med att stärka rättighetsperspektivet i Världsbanken. De nordiska länderna har tagit initiativ till en frivilligfond för mänskliga rättigheter för att förtydliga sambanden mellan mänskliga rättigheter, inklusive förenings- och mötesfriheten, och utveckling. Världsbanken har också åtagit sig att genomföra en analys av grundläggande arbetsrättsliga normer i sina landstrategier och vid behov resa eventuella betydande brister med samarbetsländerna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.