Extremism och antisemitism i moskéer i Sverige

Skriftlig fråga 2020/21:898 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-07
Överlämnad
2020-12-08
Anmäld
2020-12-09
Svarsdatum
2020-12-16
Sista svarsdatum
2020-12-16
Besvarad
2020-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

En imam som är verksam i en källarmoské i Malmö har avslöjats med att sprida hat mot judar som han menar är grisars och apors avkommor. Imamen har även gått till attack mot så kallade moderata imamer som ägnar sig åt brobyggande i staden. Detta menar han enbart sker för att behaga de otrogna och på det sättet tjäna pengar.

”Dessa imamer har gjort att staten och Sverige hånar oss. De ljuger och är bara ute efter pengar, och svenskarna vet att dessa imamer är lögnare men använder dem ändå för sina egna ändamål”, säger imamen.

Enligt Kvällsposten har imamen även sagt: ”I alla tider är det samma bedrägliga skurkar som står i vägen för de rättrogna. Alla vet att västländerna styrs av judar. Judarna är deras härskare. Judarna är grisars och apors avkomma. De är fientliga mot muslimer, men de kommer stå hjälplösa mot islam”.

I samband med att den franske läraren Samuel Paty visade upp Muhammedkarikatyrerna i sin undervisning av yttrandefrihet kommenterade imamen händelsen med att reagera ilsket på dem som tar avstånd från mordet.

”En person som älskar sin religion blir arg och slaktar läraren med en kniv vid rännstenen, eftersom läraren är oren och rännstenen är den enda plats han förtjänar. Det är en enkel ekvation. En från deras sida syndade genom att förolämpa profeten, och en från vår sida syndade och dödade läraren som förolämpade profeten”, ska imamen ha sagt enligt Kvällsposten.

I en tidigare fråga (2020/21:419) till statsrådet Mikael Damberg, som besvarades av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, undrade jag om statsrådet avsåg att ta initiativ till att utföra en grundlig undersökning om radikaliseringen av muslimer i Sverige för att kartlägga omfattningen av den. Ur svaret från ministern framgår att någon sådan undersökning inte är aktuell.

Vi har alltså imamer som predikar i moskéer i Sverige för extremism och antisemitism och internationella undersökningar som visar att radikaliseringen av muslimer ökar. Den franska undersökning som jag refererade till i min tidigare fråga är en skrämmande läsning om hur utvecklingen i Frankrike ser ut. Tidigare undersökningar gjorda i Sverige vittnar om liknande utveckling här. Flera avslöjanden och händelser, inte minst den senaste angående imamen i Malmö, vittnar om liknande utveckling som i Frankrike. Muslimska skolor har nyligen stängts på grund av kopplingar till islamistiska nätverk där Säkerhetspolisen larmat om att barnen kunnat vara föremål för radikalisering, islamistiska partier med krav på sharialagars införande i Sverige har bildats och politiska partier har infiltrerats, både lokalt och nationellt, av islamister (inte minst Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU i Skåne har mer eller mindre tagits över av islamister, enligt avslöjanden i Kvällsposten). Vi har sett islamistiska terrordåd på svensk mark. Svenskar är tvingade till livvaktsskydd på grund av karikatyrer av Muhammed. Listan kan göras lång.

Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att motverka att antisemitiska och våldsbejakande uttalanden sprids i moskéer i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:898 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:898 av Björn Söder (SD)
Extremism och antisemitism i moskéer i Sverige

Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka att antisemitiska och våldsbejakande uttalanden sprids i moskéer i Sverige.

Våldsbejakande islamistisk extremism och andra våldsbejakande ideologier är ett hot mot vårt demokratiska samhälle och ska bekämpas med full kraft. Regeringen kommer outtröttligt fortsätta vidta åtgärder för att skydda vår befolkning och ser mycket allvarligt på att religiösa företrädare sprider antisemitism och andra former av rasism, hot och hat. Den typen av uttalanden sker vanligtvis under sammankomster med mer begränsat deltagande och i dessa fall krävs att deltagare vittnar om vilka uttalanden som gjorts. I vissa fall finns filmade inslag som sprids via sociala medier och som kan ha tusentals visningar. Med hjälp av sådana bevis har de som gjort dessa uttalanden kunnat lagföras för hets mot folkgrupp.

De omfattande ekonomiska satsningarna på rättsväsendet, och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, innebär bättre förutsättningar i terrorismbekämpningen. Säkerhetspolisen har utvecklat sitt samarbete med såväl Polismyndigheten som andra myndigheter under senare år, bland annat i syfte att försöka begränsa att radikala och våldsbejakande tolkningar av islam sprids i samhället, till exempel i skolor eller i moskéer.

Inom Regeringskansliet bereds också ett förslag till en ny lag som ska ersätta lagen om särskild utlänningskontroll. I den utredning som ligger till grund för arbetet, Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16), föreslås bland annat att en utlänning ska kunna utvisas om han eller hon kan antas komma att göra sig skyldig till en gärning som är belagd med straff enligt den nya terroristbrottslag som en annan utredning förslagit. Kravet för att utvisa någon på denna grund är lägre än enligt den nuvarande lagen.

Regeringen anser vidare att det är angeläget att kriminalisera varje form av deltagande i en terroristorganisation och har därför gett en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda möjligheterna att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till terroristorganisationer. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2021.

Slutligen vill jag understryka att det är av största vikt att inga offentliga medel går till antidemokratisk verksamhet. För att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår från demokratiska värderingar tillsatte regeringen 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Utredningen har lämnat förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. Regeringen har dessutom nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter i att göra fördjupade granskningar av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet.

Stockholm den 16 december 2020

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.