export av programvara som innehåller stöd för kryptering
Skriftlig fråga 1997/98:796 av Bill, Per (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-28
- Anmäld
- 1998-06-02
- Besvarad
- 1998-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Mjukvarubranschen är i dag en av Sveriges mest lovande branscher. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) lägger dock till synes onödiga hinder i vägen för svenska företag som vill exportera program som innehåller stöd för kryptering. Dessa hinder synes helt sakna stöd i svensk lag och i de exportkontrollarrangemang som Sverige deltar.
Kryptering är en nödvändig förutsättning för distansarbete och elektronisk handel, samt för personlig och affärsmässig integritet.
Problemets kärna är under vilka förutsättningar som den allmänna anmärkningen beträffande programvara är tillämplig (SFS 1994:2060, bil. 1). Anmärkningen är en passage i förordningen som undantar "allmänt tillgänglig" programvara från exportkontroll. Myndighetens bedömningar om när denna är tillämplig verkar inte vara förenliga med de bedömningar som görs av Generaltullstyrelsen och av de länder som de svenska företagen dagligen konkurrerar med.
Vilka åtgärder tänker handelsminister Leif Pagrotsky vidta för att omgående bringa klarhet i vilka regler som gäller för export av programvara som innehåller stöd för kryptering?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:796 besvarad av , ()
- Statsrådet Leif Pagrotsky
Per Bill har frågat mig om vilka åtgärder som jag ämnar vidta för att bringa klarhet i vilka regler som gäller för export av programvara som innehåller stöd för kryptering.
Utgångspunkten för vad jag kommer att säga i detta svar är att kryptering är en nödvändig förutsättning för att handel och export med hjälp av modern informationsteknik skall kunna utvecklas. Trafik mellan affärsparter som utbyter information om affärshemligheter, uppfinningar, kontrakt etc. liksom privat trafik mellan enskilda, eller mellan enskilda och myndigheter, måste kunna genomföras utan att obehöriga skall kunna ta del av innehållet i meddelandena.
Kryptering är enligt gällande svensk lag och EU-förordning föremål för exportkontroll. Kontrollen avser sådan högteknologi, som kan användas för både civila och militära ändamål. Kryptering hör till denna kategori av s.k. teknologi med dubbla användningsområden. Handeln över gränserna med sådana produkter är också reglerad i det s.k. Wassenaar-arrangemanget, som Sverige liksom ett trettiotal andra stater deltar i. Den svenska regeringen fäster stor vikt vid överenskommelsen och följer lojalt dess regler.
I samband med att IT-samhället växer fram skapas ett stort behov av kryptoprodukter och en stor internationell marknad öppnas för svensk IT-industri, som kan framställa utrustning eller programvara för kryptering. Exportkontrollen innebär att företagen är skyldiga att söka licens för att få exportera produkterna, även inom EU. Licenser utfärdas av Inspektionen för strategiska produkter. För att ge en uppfattning om omfattningen av licensgivningen, kan nämnas att under perioden den 1 januari 1997-den 31 maj 1998 har Inspektionen beviljat 338 individuella utförseltillstånd och 11 s.k. företagsspecifika tillstånd (dvs. tillstånd till obegränsad export till ett visst antal länder) för kryptoprodukter.
Trots de internationella arrangemangen på området som söker skapa enhetliga regler för exportkontroll, så är det ett faktum att reglerna tolkas olika i olika länder. Det har blivit särskilt markant under senare tid då producenter av kryptoprogram börjat lägga ut programmen på Internet och även erbjuda dem gratis. I vissa länder anser man att programmen därmed blivit allmänt tillgängliga och därför inte längre kan bli föremål för exportkontroll. Dessa länder, som tolkar reglerna i denna riktning, anser sig ha stöd för detta i Wassenaararrangemangets s.k. General Software Note (GSN).
GSN infördes under det exportkontrollarrangemang som föregick Wassenaar som ett undantag från exportkontrollen därför att det redan då fanns programvara på marknaden som man inte ville belägga med exportkontroll. GSN stadgar att viss programvara är undantagen exportkontroll om den är generellt tillgänglig för allmänheten genom att den säljs från lager via en detaljists försäljningsställe utan restriktioner över disk, via postorderförsäljning, eller via telefonförsäljning och den är konstruerad så att användaren själv kan installera programvaran utan väsentlig medverkan av försäljaren. Programvaran är också enligt GSN undantagen exportkontroll om den är allmänt tillgänglig. Härmed förstås att programvaran har gjorts allmänt tillgänglig utan restriktioner för dess vidare spridning.
GSN handlar alltså om försäljning av programvara från detaljist till allmänheten i det land där försäljningsstället finns. GSN handlar också om programvara som redan hade gjorts allmänt tillgänglig utan restriktioner när COCOM-överenskommelsen träffades. Det fanns inte anledning att licensbelägga sådan programvara som var allmänt tillgänglig när överenskommelsen träffades. GSN finns intagen bland de allmänna anmärkningar som inledningsvis ges i bilaga 1 till förordningen (1994:2060) om strategiska produkter (ändrad senast 1998:181).
Utvecklingen därefter, och speciellt på senare år, har medfört att en stor mängd programvaror numera görs tillgängliga på Internet och kan hämtas gratis eller köpas av användare i de flesta länder. Det har dock enligt den svenska regeringens bedömning aldrig varit avsikten med GSN att skapa en frizon för att sprida alla former av kryptoprogramvara.
Den svenska regeringen har hittills tolkat bestämmelserna i lag, EU-förordning och Wassenaararrangemanget så att kryptering är underkastad exportkontroll oavsett distributionsform. Dvs. det är produkten/innehållet som avgör om varan skall exportkontrolleras och inte om den distribueras per post på en diskett eller elektroniskt via t.ex. Internet.
Eftersom tolkningen av gällande bestämmelser varierar, har vi från svensk sida tillsammans med andra länder begärt att bestämmelserna i Wassenaar skall ses över och att det skall klargöras vilken typ av kryptering som skall få säljas fritt över gränserna. Arbetet med att revidera bestämmelserna har påbörjats. Det skall vara slutfört och nya regler i kraft vid kommande årsskifte. Samtidigt pågår översyn inom EU av reglerna för handel mellan medlemsländerna med strategiska produkter, inklusive kryptoprodukter och inom EU:s samarbete på rättsområdet i kryptofrågan.
Jag räknar med att vi i detta internationella samarbete skall kunna skapa ökad klarhet i hur reglerna skall tillämpas.
Jag vill också tillägga en kommentar till Per Bills formulering i sin fråga till mig, där han säger att Inspektionen för strategiska produkter lägger "till synes onödiga hinder i vägen för svenska företag som vill exportera program som innehåller stöd för kryptering". Enligt min uppfattning är detta uttalande orättvist. ISP arbetar med att förenkla sina rutiner och har vidtagit åtgärder med syfte att sprida information om reglerna på området. ISP arbetar enligt nu gällande regler om kontroll av export av strategiska produkter och tillämpar dem i enlighet med de intentioner som har legat till grund för deras införande. Syftet är att begränsa spridning av teknologi och därvid bl.a. uppnå följande mål:
- att hindra terrorgrupper från att få tillgång till avancerad kryptologi,
- att försvåra för den organiserade brottsligheten att få tillgång till kryptologi,
- att förhindra att svenska säkerhetsintressen störs,
att skapa förutsättningar för svensk industri att få tillgång till avancerad teknologi, inkluderande kryptologi.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.