exploateringen av Donaudeltat

Skriftlig fråga 2004/05:290 av Thorén, Sverker (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-08
Anmäld
2004-11-08
Besvarad
2004-11-17
Svar anmält
2004-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 november

Fråga 2004/05:290

av Sverker Thorén (fp) till statsrådet Lena Sommestad om exploateringen av Donaudeltat

Donaudeltat vid Svarta havet är en unik naturmiljö, ett av Europas ekologiskt viktigaste område. Detta stora våtmarksområde (400 000 hektar) är klassat som ett världsarvsområde av Unesco. Här finns över 280 fågelarter, bland annat 70 % av världens population av vit pelikan och 50 % av dvärgskarvspopulationen i världen. Gränsen mellan Rumänien och Ukraina går genom detta område.

Ukraina har nu börjat bygga Bystroyekanalen genom deltat. WWF med flera befarar att detta kanalbygge kommer att hota kritiska habitat i området och dessutom hota fisket i Svarta havet eftersom fiskar använder Donaudeltat som lekområde. Rumänien hävdar att detta kanalbygge bryter mot en rad bi- och multilaterala avtal som Ukraina har ingått, men Ukraina har hittills ignorerat Rumäniens protester. Framför allt kräver vissa avtal att Ukraina ska konsultera påverkade grannländer, i detta fall Rumänien, innan de sätter i gång den här typen av projekt, men det har Ukraina inte gjort, inte ens efter formella påstötningar från Rumänien. WWF kräver att Ukraina omedelbart ska stoppa bygget och har föreslagit alternativ som är mindre skadliga för miljön, men Ukraina står på sig.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet vad hon vill göra för att Sverige ska bidra till att värna detta unika naturområde från en hänsynslös exploatering.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:290 besvarad av

den 17 november

Svar på fråga 2004/05:290 om exploatering av Donaudeltat

Miljöminister Lena Sommestad

Sverker Thorén har frågat mig vad jag vill göra för att Sverige ska bidra till att värna detta unika naturområde från en hänsynslös exploatering.

Floden Donau är en av Europas största floder som flyter genom flera länder och mynnar i ett av Europas största deltan. Det är otvivelaktigt ett mycket viktigt våtmarksområde med en rik fauna och flora med vissa arter som är hotade. Dess status som världsarvsområde och att det utgör ett våtmarksområde av internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen är en bekräftelse på områdets stora värden.

Åtgärder som vidtas i ett land kan få betydande konsekvenser i ett eller flera grannländer. Det är mot denna bakgrund som Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang förhandlades fram under 1990-talet. I konventionen regleras hur stater ska kommunicera när det gäller stora projekt som kan få miljöpåverkan i ett annat land. I konventionen beskrivs när och hur kontakter ska tas och hur konsekvensbeskrivningar ska utformas och kommuniceras. I Ramsarkonventionen åtar sig en ansluten stat att utarbeta och genomföra sin planering så att de främjar bevarandet av de våtmarker som är utpekat av landet i fråga. Området hyser arter som hanteras inom ramen för Bernkonventionen rörande hotade växter och djur. Såväl Rumänien som Ukraina är anslutna till Esbo@, Ramsar- och Bernkonventionerna. Ukraina har således i flera forum förpliktigat sig att lämna information om åtgärder som påverkar naturen i både det egna landet och i andra länder.

Att inte följa ingångna avtal kan naturligtvis vara förödande för tilltron till konventionerna @ inte minst om det gäller nyligen ingångna avtal.

Jag tror ändå på möjligheten att genom en internationell dialog och begäran om förklaringar få i gång kommunikation och samarbete beträffande såväl detta som andra stora projekt som har betydande miljöpåverkan.

Esbokonventionen har också regler för hur tvister mellan parter kan lösas. De båda länderna har inlett en sådan process och hänskjutit frågan till en undersökningskommission. Det är min förhoppning att de båda parterna kommer att kunna enas om hur de ska samråda om projektet och att frågan därmed också kan få en lösning som är miljömässigt tillfredsställande.

I slutet av denna månad kommer att avhållas ett möte mellan medlemsländerna i Bernkonventionen. Konventionens sekretariat kommer på mötet att lämna en rapport angående det aktuella kanalprojektet. Därigenom kommer det att bli möjligt att ta upp kanalprojektet som ett ärende även inom denna konventions ram. Naturligast sker det genom initiativ från något av de närmast berörda länderna.

Jag kommer att ge den svenska delegationen vid Bernkonventionens möte sådana instruktioner att Sverige tydligt stöder initiativ att få till stånd en dialog även inom denna konventions ram.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.