evakueringsplan för svenskar i Irakiska Kurdistan
Skriftlig fråga 2001/02:1590 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-09-03
- Besvarad
- 2002-09-16
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 september
Fråga 2001/02:1590
av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Anna Lindh om evakueringsplan för svenskar i irakiska KurdistanUSA förbereder ett anfall mot Irak. Den svenska regeringens hållning är att detta inte får ske utan att FN står bakom anfallet. När Nato anföll Serbien vände sig Milosević mot kosovoalbanerna. Risken är stor att Saddam vänder sig mot den autonoma zonen av irakiska Kurdistan. Han står i dag i den av irakiska regeringen behärskade delen av Kurdistan endast några kilometer från t.ex. Erbil och Suleimaniya. Sverige har inte någon ambassad i Irak men väl en i Jordanien som enligt uppgift från UD och ambassaden i Syrien har ansvaret för Irak. Ambassaden i Jordanien säger dock enligt uppgift: "Ambassaden i Bagdad är sedan ca 10 år obemannad, men däremot har den aldrig stängts. Således finns ingen ambassadör (sido-) ackrediterad i Irak och ingen annan ambassad har formellt myndighetsansvar för landet, alltså inte heller ambassaden i Amman." I irakiska Kurdistan finns ca 400 svenska medborgare. Om USA anfaller Bagdad måste dessa svenska medborgare kunna evakueras. Om det inte finns någon ambassad i Irak, mer än en byggnad, och ambassaden i Amman inte har något ansvar för att det upprättas en evakueringsplan verkar det som om det vore på tiden att någon ambassad tar sig an arbetet att upprätta en evakueringsplan.
Min fråga till utrikesminister Anna Lindh är därför:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att det upprättas en evakueringsplan för de ca 400 svenska medborgare som befinner sig i irakiska Kurdistan?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1590 besvarad av
den 13 september
Svar på fråga 2001/02:1590 om evakueringsplan för svenskar i irakiska Kurdistan
Utrikesminister Anna Lindh
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att det upprättas en evakueringsplan för de ca 400 svenska medborgare som befinner sig i irakiska Kurdistan med tanke på möjligheten att USA företar ett militärt angrepp mot Irak.
Sverige följer den politiska utvecklingen i Irak mycket nära, liksom debatten om ett eventuellt amerikanskt militärt anfall mot landet. Den svenska hållningen är klar. Vi anser att det är FN:s säkerhetsråds ansvar att besluta om de åtgärder som krävs för att Irak ska respektera och genomföra FN:s Irakresolutioner. Skydd för mänskliga rättigheter och värnandet om civilbefolkningen i hela landet, inklusive i norra Irak, är centrala element i FN:s agerande gentemot Irak.
Det är inte möjligt att utarbeta en evakueringsplan för att bistå de svenskar som befinner sig i irakiska Kurdistan. Anledningen är att Irak inte tillåter svenska utlandsmyndigheter eller konsulat att verka i området. Samma restriktion gäller för övriga EU-länder och andra stater. FN utgör ett undantag genom att man har ett mandat från centralmakten i Bagdad att verka i området. Detta mandat inbegriper även evakueringsansvar för de anställda, inklusive svenska FN-anställda i området.
Även om det alltså inte finns någon evakueringsplan upprättad för svenskar i norra Irak finns det givetvis från svensk sida beredskap att bistå i en nödsituation. Således har såväl den svenska ambassaden i Damaskus som den i Ankara ålagts ett beredskapsansvar för de svenskar som söker skydd vid en gränsstation mot Syrien eller mot Turkiet. Ambassaderna i Damaskus och Amman har också i uppdrag att upprätta aktuell lista över de svenska medborgare som befinner sig i norra Irak. För svenskarna gäller att de ska vara beredda på att vidta egna åtgärder för att ta sig över gränsen till Syrien eller Turkiet. Först där kan den svenska hjälpen ta vid. Denna får anpassas till skyddsbehoven, och kan innebära hjälp till fortsatt resa.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.