eutanasi

Skriftlig fråga 2000/01:815 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-28
Anmäld
2001-03-06
Besvarad
2001-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 februari

Fråga 2000/01:815

av Henrik S Järrel (m) till socialminister Lars Engqvist om eutanasi

Varje human rättsstat borde kunna erbjuda sina medborgare inte bara rätten till ett värdigt liv utan också rätten till en human död.

Hit hör inte bara den självklara rätten till smärtlindring, vid önskan och behov, i livets slutskede. Hit skulle också kunna höra rätten @ för den som så önskar @ till en barmhärtig död om och när alla möjligheter till botande synes uttömda.

Det kan t.ex. inte axiomatiskt förutsättas att en god palliativ vård och stöd i existentiella frågor i alla lägen skulle göra önskan om en barmhärtig död överflödig, oönskad eller ointressant.

Denna fråga är dock långt ifrån okomplicerad och svaren ingalunda självklara. Trots att det inte hade varit vare sig orimligt, oskäligt eller onaturligt kom det inte att ingå i utredningsuppdraget för Kommittén om vård i livets slutskede att också belysa frågan om eutanasi.

Är socialministern beredd att gå vidare och ta initiativ till att låta frågorna bl.a. om eutanasi, ställföreträdares och/eller närståendes eventuella, graderade rätt att bestämma huruvida livsuppehållande vård ska avslutas eller ej och graden av livstestamentens bindande verkan bli föremål för en förutsättningslös närmare belysning i en delvis ny utredning?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:815 besvarad av

den 5 mars

Svar på fråga 2000/01:815 om eutanasi

Socialminister Lars Engqvist

Henrik S Järrel har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till att frågorna om bl.a. eutanasi, ställföreträdares rätt att bestämma huruvida livsuppehållande vård ska avslutas eller ej samt graden av livstestamentens bindande verkan blir föremål för en förutsättningslös närmare belysning i en utredning.

Utredningen om vård i livets slutskede, som nyligen avslutat sitt arbete, har bl.a. haft i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur man kan förbättra livskvaliteten och öka inflytandet för dem som är svårt sjuka och döende. Som Henrik S Järrel konstaterar ingick det inte i utredningens uppdrag att utreda frågan om dödshjälp.

Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6) till mig den 26 februari. Betänkandet kommer nu att bli föremål för en bred remissbehandling. Därefter kommer vi i sedvanlig ordning att ta ställning till hur vi ska gå vidare med utredningens olika förslag.

Jag finner därför inte anledning att nu närmare kommentera förslagen utan avvaktar remissbehandlingen av betänkandet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.