EU:s stridsgrupper

Skriftlig fråga 2016/17:39 av Jan R Andersson (M)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Sverige har vid tre tidigare tillfällen bidragit till EU:s snabbinsatsförband för krishantering, de så kallade stridsgrupperna. 2008, 2011 och 2015 har Sverige lett den europeiska stridsgrupp som benämns Nordic Battlegroup (NBG). Vid dessa tillfällen har även andra länder bidragit till stridsgruppen, företrädesvis länder i Sveriges närområde.

Vårt deltagande i de europeiska stridsgrupperna har varit positivt av flera anledningar. Dels har vi bidragit till europeisk krishantering, dels har det stärkt vår egen operativa förmåga då vi samverkat i större enheter tillsammans med andra länder. Det senare har stärkt vår interoperabilitet och vår förmåga att ge och ta emot militär hjälp i händelse av kris.

Frågan är nu hur vi ska gå vidare med samarbetet inom de europeiska stridsgrupperna. Det har länge funnits frågetecken när det gäller viljan att faktiskt använda stridsgrupperna, men även när det gäller finansieringen. Stridsgrupperna har heller aldrig satts in i ett skarpt läge. I det läge där Sverige nu befinner sig, med en ökad säkerhetspolitisk spänning i Sveriges närområde, måste vi också fråga oss om deltagande i EU:s stridsgrupper är det bästa sättet att utnyttja våra resurser. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande:

Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta när det gäller Sveriges framtida deltagande i EU:s stridsgrupper?