Till innehåll på sidan

EU:s roll i fredsförhandlingarna om Mellanöstern

Skriftlig fråga 1999/2000:1311 av Daléus, Lennart (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-14
Besvarad
2000-08-28
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 augusti

Fråga 1999/2000:1311

av Lennart Daléus (c) till utrikesminister Anna Lindh om EU:s roll i fredsförhandlingarna om Mellanöstern

Mot bakgrund av att fredsförhandlingarna om Mellanöstern, tyvärr kollapsade i Camp David inställer sig frågan om inte fler aktörer i fredsprocessen skulle kunna vara värdefullt för att om möjligt föra parterna närmare varandra. EU @ och Sverige, genom vårt medlemskap i EU @ har också ökat sitt intresse och engagemang för och i den s.k. MENA-regionen, där de många konflikterna i regionen skulle kunna tonas ned om den arabisk-israeliska fredsprocessen fortskred framgångsrikt. Inte minst Sverige har tidigare intagit en central roll i fredsprocessen. EU skulle kunna engagera sig starkare i fredsprocessen, eftersom regionen är av så vitalt politiskt intresse. Dessutom borde EU ha beredskap för att bidra till de stora hjälpinsatser för bl.a. kompensation för kostnader för palestinska flyktingar och kostnader för vattenrening som väntas bli två stora utgifter vid ett eventuellt fredsavtal.

Jag skulle därför vilja fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder och initiativ vidtar Sverige inom EU för att bidra till en fortsatt fredsprocess?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1311 besvarad av

den 25 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1311 om EU:s roll i fredsförhandlingarna om Mellanöstern

Utrikesminister Anna Lindh

Lennart Daléus har ställt frågan vilka åtgärder och initiativ Sverige vidtar inom EU för att bidra till en fortsatt fredsprocess i Mellanöstern. Frågeställaren berör särskilt de palestinska flyktingarna samt vattenfrågan.

Sverige är aktivt och engagerat i fredsprocessen mellan israeler och palestinier. Vårt engagemang sker såväl bilateralt som multilateralt via FN och EU.

Sverige har sedan länge ett starkt engagemang i Mellanöstern och i ansträngningarna att nå fred mellan araber och israeler. Denna svenska tradition inleddes med Folke Bernadottes medlingsinsatser 1948. Sverige har sedan dess engagerat sig för att hjälpa parterna att uppnå en rättvis fred. Detta engagemang tar sig i dag bl.a. uttryck genom att de palestinska områdena är ett programland för svenskt bistånd, uppgående till 120 miljoner kronor årligen. Till detta kan läggas att Sverige är tredje största bidragsgivare till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, UNRWA.

EU har sedan länge en särskild emissarie (Special Envoy) för fredsprocessen, den spanske ambassadören Miguel Moratinos. Som hjälp i sitt arbete har Moratinos tillskapat särskilda arbetsgrupper för bl.a. flykting- och vattenfrågorna, vilket bidrar till att förbereda EU inför framtida hjälpinsatser.

Viktigt att understryka i detta sammanhang är att EU kontinuerligt följer fredsprocessen. Dessa frågor diskuteras i den särskilda arbetsgruppen för fredsprocessen, COMEP, i Politiska kommittén, i interimskommittén för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (iKUSP) samt i Allmänna rådet. Sverige deltar aktivt i detta arbete, i vilket bl.a. ingår att formulera och driva unionens ståndpunkter och insatser i fredsprocessen. Sverige har härigenom bidragit till att se till att beredskap finns för insatser i samband med ett eventuellt framtida fredsavtal parterna emellan. Vidare bidrar flera EU-länder med betydande resurser till de fredsfrämjande FN-missioner som verkar i regionen, varav enbart Sverige med ca 70 personer.

Beträffande fredsprocessen i stort, kan det noteras att EU och USA spelar olika roller. Som ett resultat av det förtroende man åtnjuter hos parterna och i kraft av sin säkerhetspolitiska vikt i regionen, innehar USA en mer framträdande roll vad gäller de direkta diplomatiska ansträngningarna att nå ett fredsavtal. EU kompletterar USA i nämnda hänseende och EU spelar en mycket viktig roll i bistånds- och uppbyggnadsansträngningarna, och är följdriktigt en av de största enskilda bidragsgivarna till de palestinska områdena.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.