EU:s överskott av utsläppsrätter
Skriftlig fråga 2012/13:29 av Holm, Jens (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-10-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2012-10-15
- Besvarad
- 2012-10-30
- Svar anmält
- 2012-11-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 oktober
Fråga
2012/13:29 EU:s överskott av utsläppsrätter
av Jens Holm (V)
till miljöminister Lena Ek (C)
Som en följd av otillräckliga minskningsåtaganden finns i dagsläget ett mycket stort överskott av utsläppsrätter (så kallade AAU) inom FN:s system för handel med utsläppsrätter. EU:s överskott av utsläppsrätter beräknas landa på fyra miljarder AAU. Sveriges överskott väntas bli ungefär 85 miljoner AAU. Detta är mer än Sveriges totala rapporterade utsläpp för ett helt år. En AAU motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter. Det är alltså mycket stora summor vi talar om. Inom dagens bestämmelser för utsläppshandelssystemet får överblivna utsläppsrätter föras över till nästa åtagandeperiod. Nästa år börjar den andra åtagandeperioden. Det finns ännu inget beslut om hur det stora överskottet ska hanteras. Skulle dagens stora överskott föras över skulle det äventyra hela funktionen och integriteten i systemet. Inom EU förs diskussioner om hur EU ska hantera sitt överskott av AAU. För att nästa period ska fungera optimalt borde Sverige verka för att EU:s position blir att EU:s överskott av utsläppsrätter inte ska föras över till nästa åtagandeperiod. Om EU inte överför sitt överskott finns goda möjligheter att påverka andra Annex 1-länder att göra likadant, det vill säga annullera överskottet.
Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Lena Ek:
Kommer miljöministern att verka för att EU inte ska föra vidare sitt överskott av AAU till nästa åtagandeperiod inom FN:s handelssystem med utsläppsrätter?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:29 besvarad av Miljöminister Lena Ek
Svar på fråga
2012/13:29 EU:s överskott av utsläppsrätter
Miljöminister Lena Ek
Jens Holm har frågat mig om jag kommer att verka för att EU inte för vidare sitt överskott av AAU till nästa åtagandeperiod inom FN:s handelssystem med utsläppsrätter.
AAU-systemet är i grunden något bra och är ett centralt element av Kyotoprotokollet. Systemet medger utjämning av utsläppsprofilen inom ett land mellan goda och mindre goda år, till exempel till följd av växlande tillgång på vattenkraft, liksom mellan länder. Den flexibilitet som AAU-systemet innebär är värdefull eftersom det gör det möjligt för enskilda länder att ta på sig större åtaganden och ansvar för åtgärder mot klimatförändringar än om de endast kunde lita till egna åtgärder.
Inför en kommande andra åtagandeperiod beräknas vissa parter ha ett överskott och andra underskott av AAU. Sammantaget förutses dock ett stort överskott uppkomma efter 2012, motsvarande så mycket som 13 000 miljoner ton. Detta överskott är inte enbart ett resultat av otillräckliga minskningsåtaganden utan även av att alla tänkta parter inte finns med i Kyotoprotokollet, av vidtagna klimatpolitiska åtgärder och de senaste årens ekonomiska nedgång.
Jag delar Jens Holms syn att en omfattande användning av överskotten från den första Kyotoperioden under en andra åtagandeperiod bör undvikas. EU är så som Jens Holm påpekar en av de parter som efter Ryssland och Ukraina kommer att få det största överskottet av AAU, även om de siffror som han hänvisar till förefaller vara en överskattning. Det är dock viktigt att komma ihåg att EU:s egen ambitionsnivå och faktiska utsläpp till 2020 inte påverkas i praktiken av överskottet. Reglerna från klimat- och energipaketet tillåter inte länderna att använda överskotts-AAU för att nå sina åtaganden till 2020.
Efter det förra partsmötet i Durban står det klart att endast få parter är beredda att ingå i en andra åtagandeperiod. Ryssland, som besitter det största enskilda innehavet av AAU:er, har inte sagt sig vara beredda att ingå och deras överskott kan därmed i praktiken bli överspelat. Problemets omfattning under kommande åtagandeperiod minskar dessutom ytterligare eftersom det i praktiken finns få eventuella nyttjare av överskottet. Det är svårt att se vem som skulle köpa överskottet och det har därför ingenstans att ta vägen.
Hanteringen av AAU-överskottet förväntas icke desto mindre bli en av de viktigaste kvarstående frågorna inför Doha, där regelverket för en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet ska slutförhandlas vid kommande partsmöte under klimatkonventionen. För Sverige är det avgörande att den miljömässiga integriteten kan säkras och att tvågradersmålet kan hållas inom räckhåll och helst överträffas. Det är mycket prioriterat att förhandlingarna om en andra åtagandeperiod kan slutföras i Doha i december så att en sådan nu kan starta.
Men det är även viktigt att bevara förtroendet för den internationella klimatregimen, att hålla fast vid ingångna överenskommelser och att bevara drivkraften för alla parter att göra bättre än sitt åtagande. Det sista är särskilt viktigt när vi ser att åtagandena är alldeles för låga för att vi ska klara tvågradersmålet. Att få så många parter som möjligt att ingå i en andra åtagandeperiod är av högsta prioritet.
EU har tidigare slagit fast att vi utifrån detta aktivt ska verka för att tillsammans med andra parter hantera AAU-överskottet från den första åtagandeperioden, på ett sätt som säkerställer miljöintegriteten men även bibehåller incitamentet att överträffa åtaganden. EU:s eget överskott kommer dock som sagt inte att påverka EU:s utsläpp i någon betydande omfattning. Inför förhandlingarnas slutspurt är det ännu för tidigt att låsa EU i en alltför fast position vad gäller AAU-överskottet. Vi bör vara öppna för andra parters förslag och inte skrämma bort någon från att ingå i en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.