EU:s miniminivå vad gäller asylpolitiken
Skriftlig fråga 2021/22:243 av Ludvig Aspling (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-21
- Överlämnad
- 2021-10-22
- Anmäld
- 2021-10-26
- Svarsdatum
- 2021-11-03
- Sista svarsdatum
- 2021-11-03
- Besvarad
- 2021-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Regeringen har tidigare hävdat att den tillfälliga lagen placerar Sverige på EU:s miniminivå vad gäller asylpolitik, och att man därför har vidtagit de åtgärder som går för att minska Sveriges attraktionskraft som destination för sökande och på så sätt åstadkomma en jämnare fördelning av sökande inom unionen.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Anser ministern att vi i dag befinner oss på eller nära en europeisk miniminivå, och vilka faktorer har ministern och regeringen vägt in i bedömningen av vad som utgör miniminivån?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:243 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:243 av Ludvig Aspling (SD)
EU:s miniminivå vad gäller asylpolitiken
Ludvig Aspling har frågat mig om jag anser att vi idag befinner oss på eller nära en europeisk miniminivå, och vilka faktorer jag och regeringen har vägt in i bedömningen av vad som utgör miniminivån.
Utgångspunkten för regeringens asylpolitik är att Sverige ska ta sitt ansvar för skyddsbehövande människor i en orolig omvärld och kunna upprätthålla detta ansvar även på lång sikt. Regeringen verkar för att fler länder ska ta ett större ansvar och att en jämnare fördelning av asylsökande inom EU ska komma stånd. Det gör vi bland annat i de pågående förhandlingarna om EU:s gemensamma asylsystem. Det gör vi också genom att se till att det svenska regelverket inte väsentligen avviker från övriga EU-medlemsstaters regelverk.
Som en konsekvens av flyktingkrisen 2015–2016, anpassades det svenska regelverket till den miniminivå som gäller enligt EU-rätten och internationella konventioner. Påfrestningarna på det svenska asylsystemet var stora och även andra centrala samhällsfunktioner utsattes för en stor belastning. Den tillfälliga lagen var en av flera åtgärder som syftade till att ta kontroll över situationen och kraftigt minska antalet asylsökande till Sverige och samtidigt förbättra bland annat kapaciteten i mottagandet. Därutöver infördes bland annat gränskontroller vid inre gräns och ID-kontroller. Sammantaget bidrog åtgärderna till att färre asylsökande kom till Sverige.
Regeringen har nu sett till att få på plats en ordning som är väl avvägd för att svensk asylpolitik ska vara långsiktigt hållbar, med ett humant, rättssäkert och effektivt regelverk som inte väsentligen avviker från övriga EU-medlemsstaters. Utgångspunkten för detta arbete har varit Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik och kompletterande förslag till detta.
Det handlar bland annat om en permanent övergång till tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande som huvudregel och att tillståndstiderna för flyktingar och alternativt skyddsbehövande är differentierade. Permanent uppehållstillstånd ska tidigast kunna beviljas efter minst tre år med tidsbegränsat uppehållstillstånd och endast om vissa särskilda krav är uppfyllda, däribland ett krav på försörjning. Försörjningskravet vid anhöriginvandring har också skärpts. Samtidigt är förslagen utformade så att ordningen inte får orimliga konsekvenser för den enskilde, till exempel genom en humanitär grund för uppehållstillstånd.
Antalet asylsökande till Sverige, liksom Sveriges andel av asylsökande till EU, har sjunkit markant under åren efter flyktingkrisen och har till följd av pandemin sjunkit ytterligare. Förra året hade Sverige det lägsta antalet asylsökande på 20 år.
Stockholm den 3 november 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.