EU:s investeringsavtal med Folkrepubliken Kina
Skriftlig fråga 2020/21:1289 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-15
- Överlämnad
- 2021-01-16
- Anmäld
- 2021-01-19
- Svarsdatum
- 2021-01-27
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
- Besvarad
- 2021-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
Precis innan årsskiftet nådde EU och Folkrepubliken Kina en principöverenskommelse om ramarna för ett bilateralt investeringsavtal, detta efter dryga sju års förhandlingar. Initialt är det lockande att fira i tron att det kommer att generera rättvisare villkor för näringslivet, förenkla för européer att starta bolag i Kina och underlätta välbehövda investeringar.
Samtidigt bör man vara skeptisk till vad ett avtal de facto betyder för Kina. Redan i dagsläget bryter de mot de avtal som ska värna principen om ett Kina, två system genom sina inskränkningar av Hongkongs självbestämmande, och inom multilaterala organisationer är de knappast kända för att spela sjyst. Att tro att de avser att följa investeringsavtalet, snarare än att försöka missbruka det för sin egen vinnings skull, ter sig naivt.
Trots detta uttryckte statsrådet Anna Hallberg att investeringsavtalet är glädjande och betydelsefullt under frågestunden i riksdagen den 14 januari, helt utan att yppa något i linje med den välmotiverade oro jag gett uttryck för ovan.
Behovet av oro över vad investeringsavtalet de facto kan komma att resultera i förstärks av rapporter från Politico som beskriver att avtalet förenklar för kinesiska bolag verksamma inom EU att medbringa kinesisk arbetskraft in i unionen i upp till tre år. Det innebär dels att de européer som annars hade fått jobben riskerar att bli utan, men det underlättar även för Kina att flytta fram sina geopolitiska positioner. Det sistnämnda då denna möjlighet underlättar för Kinas kommunistiska parti (KKP) att, av olika skäl, forsla in partilojala kineser innanför EU:s gränser.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg följande:
Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att begränsa de ovan beskrivna riskerna?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1289 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Svar på frågorna 2020/21:1283 av Maria Nilsson (L) CAI och de mänskliga rättigheterna och 2020/21:1289 av Tobias Andersson (SD) EU:s investeringsavtal med Folkrepubliken Kina
Maria Nilsson har frågat mig hur Sverige har lyft frågan om mänskliga rättigheter, tvångsarbete och säkerhetspolitiska överväganden under förhandlingarna om EU:s investeringsavtal med Kina, CAI, och om regeringen är nöjd med utfallet av förhandlingarna. Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att begränsa de risker med investeringsavtalet han beskriver i sin fråga. Jag besvarar frågorna samlat.
I linje med skrivelsen Arbetet i frågor som rör Kina verkar regeringen för att EU bedriver ambitiösa förhandlingar om avtal som underlättar handeln och säkrar svenska företags marknadstillträde och lika konkurrensvillkor gentemot Kina. Skrivelsen, som har brett stöd i riksdagen, fastslår att arbetet med Kina innebär såväl möjligheter och utmaningar.
Regeringen välkomnar den principöverenskommelse som träffades mellan EU och Kina den 30 december 2020 om ett investeringsavtal. Regeringen har verkat för ett ambitiöst investeringsavtal som innebär förbättrat marknadstillträde och en jämnare spelplan för företag från Sverige och EU samt inbegriper robusta åtaganden på hållbarbetsområdet. Förhandlingsresultatet är i linje med dessa ambitioner. EU:s åtaganden motsvarar i stor utsträckning de åtaganden som EU redan har gjort inom ramen för WTO:s tjänstehandelsavtal GATS, medan Kinas åtaganden däremot har förbättrats avsevärt gentemot EU.
Av stor vikt är att avtalet aktivt främjar EU:s kärnvärden och målsättningar inom hållbar utveckling genom att Kina för första gången i ett bilateralt avtal med EU gått med på viktiga åtaganden vad gäller miljö, klimat och arbetstagares rättigheter. Särskilt betydelsefullt i sammanhanget är att Kina har åtagit sig att göra fortsatta och uthålliga ansträngningar för att ratificera ILO:s två grundläggande konventioner om tvångsarbete.
Investeringsavtalet innehåller ett förstärkt institutionellt ramverk för dialog om och uppföljning av de överenskomna reglerna på vice premiärministernivå, vilket ger möjlighet att med den kinesiska ledningen följa upp hur Kina lever upp till åtaganden och regler samt påtala eventuella brister. Avtalet innehåller också en mellanstatlig tvistlösningsmekanism som kan åberopas av avtalsparterna och som bland annat ger möjlighet till vidtagande av motåtgärder för det fall Kina inte lever upp till eller genomför sina åtaganden i avtalet. När det gäller åtagandena inom hållbar utveckling så finns det en särskild samrådsmekanism för att hantera meningsskiljaktigheter med insyn av civila samhället. Det finns också en dedikerad arbetsgrupp för hållbarhetsfrågor, inklusive arbetsrätt.
Vad gäller hur avtalet kan förhålla sig till frågor om kinesisk arbetskraft inom EU behandlar inte investeringsavtalet arbetsmarknadsregler eller viseringsregler. De bestämmelser i avtalet som rör personers rörlighet avser att underlätta tillfällig rörlighet för ett mycket begränsat antal specialister och affärsresenärer för etableringsändamål, med respekt för nationella regler om t.ex. uppehålls- och arbetstillstånd. Samtidigt får motsvarande personkategorier från EU-länder bättre möjligheter till vistelse i Kina. Regeringen hoppas att bestämmelserna kommer att underlätta för företags möjligheter att utveckla sin verksamhet.
Sveriges säkerhetsintressen måste säkerställas samtidigt som vi beaktar Sveriges beroende av internationell handel och utländska investeringar. Regeringen har som bekant tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas.
Regeringen ser allvarligt på situationen för mänskliga rättigheter i Kina. Regeringens rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina från juni 2019 beskriver att mänskliga rättigheter i varierande grad är inskränkta i Kina. Sverige tar löpande upp frågor om de mänskliga rättigheterna bilateralt i möten med kinesiska företrädare och i offentliga uttalanden, bland annat i FN.
Regeringen verkar för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande i MR-frågor. I den dialog som EU för med Kina om de mänskliga rättigheterna uttrycker EU återkommande oro över utvecklingen. EU tar också offentligt upp MR-situationen i Kina, exempelvis i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna.
Stockholm den 27 januari 2021
Anna Hallberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.