EU:s fiskepolitik och vetenskapliga rekommendationer
Skriftlig fråga 2018/19:289 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-20
- Överlämnad
- 2019-02-21
- Anmäld
- 2019-02-26
- Svarsdatum
- 2019-02-27
- Sista svarsdatum
- 2019-02-27
- Besvarad
- 2019-02-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Nyligen publicerades en brittisk rapport om EU-ländernas fiske. Av rapporten framgår att fiskekvoterna kraftigt överskrider det som är hållbart, enligt de vetenskapliga råden. Dessutom framgår att Sverige är en av de medlemsstater som ägnar sig åt mest överfiske, sett till andel. I ton räknat är Sverige dock inte värst.
Rapportförfattarna slutsats är att det är långt kvar till EU-målet att få stopp på överfisket till 2020 och menar att det faktum att fiskekvotsförhandlingarna hålls bakom ”lyckta dörrar” kan vara ett av hindren. Detta medför nämligen att det inte är känt vilka medlemsstater som trycker på för att ta hänsyn till rekommendationerna från det internationella havsforskningsrådet ICES. Rapportförfattarna efterlyser därför en ökad transparens i förhandlingarna (Ekot den 11 februari 2019).
Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Är statsrådet och regeringen beredda att arbeta för att öka transparensen inom fiskekvotsförhandlingarna inom EU?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:289 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
N2019/00819/FJR
Näringsdepartementet
Landsbygdsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:289 av Betty Malmberg (M)
EU:s fiskepolitik och vetenskapliga rekommendationer
Betty Malmberg har frågat om jag och regeringen är beredda att arbeta för att öka transparensen inom fiskekvotsförhandlingarna inom EU.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken syftar till att säkerställa ett biologiskt och socioekonomiskt långsiktigt hållbart fiske, inklusive i sysselsättningshänseende, och att trygga livsmedelsförsörjningen. Det biologiska målet uttrycks som att nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna ska ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som kan ge MSY (maximal hållbar avkastning). I syfte att nå målet ska nyttjandetakten för MSY anpassas successivt och stegvis för alla skördade arter till 2020.
Varje år förhandlar EU och EU:s medlemsländer om nästa års fiskemöjligheter. Många fiskemöjligheter fastställs autonomt av EU:s medlemsländer, medan andra fiskemöjligheter förhandlas mellan EU och länder utanför EU. Merparten av de bestånd som EU beslutar om autonomt, och där det finns vetenskaplig MSY-rådgivning, förvaltas idag i enlighet med denna rådgivning och den gemensamma fiskeripolitikens MSY-mål. Vad gäller de bestånd som EU förvaltar tillsammans med länder utanför EU, vilka inte är bundna av målen i EU:s fiskeripolitik, är motsvarande andel som förvaltas enligt MSY lägre. För vissa bestånd saknas också vetenskaplig MSY-rådgivning.
Slutsatsen i den aktuella rapporten att Sverige skulle vara ett av de medlemsländer som ägnar sig mest åt överfiske, sett till andel, beror på hur rapportförfattarna valt att vikta och framställa statistik. I själva verket fastställs de allra flesta svenska kvoterna på hållbara nivåer i enlighet med vetenskaplig rådgivning om maximal hållbar avkastning (MSY).
Vi är dock ännu inte helt i mål varför jag, i syfte att säkra tillgång till detta hälsosamma livsmedel för oss konsumenter, kommer att verka för att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av alla skördade arter och att fiskemöjligheterna beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Där inte en vetenskaplig rekommendation finns bör beslut om fiskemöjligheter utgå ifrån försiktighetsansatsen.
Offentlighet och öppenhet vad gäller rådets förhandlingar inom EU regleras av rådets arbetsordning. Sverige har generellt en öppenhetsvänlig linje inom EU-samarbetet.
Stockholm den 27 februari 2019
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.