EU:s bistånd
Skriftlig fråga 2001/02:425 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-14
- Besvarad
- 2001-12-21
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:425
av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om EU:s biståndÖver 200 miljarder kronor av EU:s biståndsmedel ligger på hög utan att nå de tänkta mottagarna på grund av långsam byråkratisk hantering. Som exempel kan nämnas att biståndet till Centralamerika efter orkanen Mitch, som ödelade stora landområden, håller på att betalas ut först tre år senare. Detta är helt oacceptabelt och det innebär också att delar av det svenska biståndet inte når sitt syfte.
För EU:s trovärdighet som biståndsgivare är det nödvändigt att de administrativa problemen snarast löses. Att EU, världens största biståndsgivare, inte har fungerande rutiner kan inte accepteras av Sverige.
Den svenska regeringen måste agera för att det EU-gemensamma biståndet ska gå till det syfte det är tänkt och inte fastna i en ineffektiv byråkratisk administration.
Min fråga till utrikesministern är därför:
Hur avser utrikesministern agera för att EU snarast ska effektivisera sina rutiner för att betala ut bistånd?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:425 besvarad av
den 20 december
Svar på fråga 2001/02:425 om EU:s bistånd
Utrikesminister Anna Lindh
Sten Tolgfors har frågat mig hur jag avser agera för att EU snarast ska effektivisera sina rutiner för att betala ut bistånd.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag delar Sten Tolgfors åsikt om att det är viktigt att EG-biståndet inte får fastna i en ineffektiv administration utan att vi i stället uppnår konkreta resultat i utvecklingssamarbetet.
Regeringen har alltsedan Sverige blev medlem i EU arbetat aktivt med att öka effektiviteten i EG-biståndet, inkl. att minimera förseningarna i utbetalningarna. Dessa frågor ligger i huvudsak inom kommissionens egen kompetens. Vi har dock haft större möjlighet att påverka formellt sedan resultatet från den globala utvärderingen (helhetsutvärdering av EG-biståndet som initierades 1995) blev känt, vilket togs upp av rådet första gången i maj 1999.
Bl.a. efter påtryckningar från Sverige, tillsammans med övriga medlemsstater, genomför kommissionen sedan mer än ett år tillbaka en omfattande reformering av biståndshanteringen. Som en del av förändringsarbetet ingår t.ex. ökat personligt ansvarstagande, förenklingar i regelverket och delegering till fältet. Dessa förändringar har ännu inte fått fullt genomslag men vi arbetar för att de ska bidra till att biståndsmedlen kan betalas ut snabbare i fortsättningen.
Utöver snabbare utbetalningar är höjd kvalitet i utvecklingssamarbetet en hjärtefråga för Sverige. Detta var bl.a. en prioriterad fråga under ordförandeskapet, där vi delvis fokuserade utvecklingsrådets arbete på hur processen kan föras framåt, t.ex. vad gäller resultatredovisning. Ett konkret resultat var rådets beslut om att kommissionen ska presentera en årsrapport om genomförandet av EG:s utvecklingspolitik, vilket möjliggör den helhetssyn på utvecklingssamarbetet som förut saknats. En tidigare svensk insats som även bör nämnas är experthjälp för att ta fram det ramverk för landstrategier som kommissionen nu använder för att stärka programmeringen av @ och kvaliteten i @ utvecklingssamarbetet.
Vi kommer att fortsätta att försöka att se till att reformen går i rätt riktning. Jag anser också att det är viktigt att vi snarast kan börja se konkreta förbättringar. Annars bör kommissionen i samråd med rådet och parlamentet se över eventuella ytterligare behov av omstrukturering.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.