Europeiska investeringsbanken

Skriftlig fråga 2001/02:1170 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-05-16
Anmäld: 2002-05-21
Besvarad: 2002-05-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 maj
Fråga 2001/02:1170
av Yvonne Ruwaida (mp) till finansminister Bosse Ringholm om Europeiska investeringsbanken

EIB ägs gemensamt av alla EU:s medlemsländer och lånar ut pengar på medellång och lång sikt till investeringsprojekt inom och utom EU. EIB:s uppgift är att finansiera investeringar som bidrar till en balanserad utveckling i EU och som direkt eller indirekt gynnar EU:s mål. Det är världens största internationella finansieringsinstitut med över 30 miljarder euro i årlig utlåning. EIB förväntas fatta beslut om påfyllnad på sitt guvenörsmöte den 4 juni. Efter detta beslut kommer vi i Sverige behöva anpassa oss och vår statsbudget. Vad ministern säger på mötet berör alltså oss i riksdagen i allra högsta grad. Flera miljö- och solidaritetsrörelser i Väst- och Östeuropa har under flera år engagerat sig för att förbättra EIB-utlåningens miljöpåverkan och EIB:s öppenhet vad gäller berörda människors möjlighet att ta del av dokument. Speciellt för den ökande andel lån som EIB gör till områden utanför EU kräver dessa organisationer en reformering av EIB:s riktlinjer. Som det är nu menar de att EU:s policy om global hållbar utveckling motarbetas och att EIB:s riktlinjer ligger långt efter motsvarande styrdokument i internationella banker som Världsbanken och Europeiska utvecklingsbanken. Vid en diskussion om påfyllnad borde reformfrågorna aktualiseras och utgångspunkten vara att inte ge mer pengar förrän acceptabla reformer genomförts.

Jag vill fråga ministern:

Hur avser ministern att agera på EIB:s möte den 4 juni angående påfyllnad av nya medel och reformer av bankens informations- och miljöpolicy?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1170 besvarad av

den 27 maj
Svar på fråga 2001/02:1170 om Europeiska investeringsbanken

Finansminister Bosse Ringholm

Yvonne Ruwaida har frågat mig hur jag avser att agera på EIB:s möte den 4 juni angående påfyllnad av nya medel och reformer av bankens informations- och miljöpolicyn.

Sverige kommer att ge uttryck för en kritisk hållning när det gäller kapitalhöjningen på guvernörsmötet den 4 juni. Sverige hör till de länder som har varit mest kritiska under de förhandlingar som pågått. Vi har särskilt framhållit att långivningen ska ge ett tydligt mervärde, dvs. fördelar som annan befintlig långivning inte kan ge. Regional utveckling, skydd av miljön, ökad konkurrenskraft, påskyndande av utvidgningen och samarbete med tredjeland är exempel på sådana fördelar. Vi menar att lån till små och medelstora företag via banker ska vara mer transparenta. Långivning till stora företag med god tillgång till finansiering på marknaden bör minskas. Långivningen ska leva upp till gemenskapens krav och prioriteringar såsom de fastställs i bankens stadga och i Europeiska rådets olika beslut. Banken ska samordna sina insatser med andra institutioner både inom och utom EU. Sverige driver också att kapitalhöjningen ska finansieras internt, utan tillskott från medlemsländerna, och att den ska räcka i minst fem år. Förslaget innebär således ingen påverkan på den svenska statsbudgeten. Kapitalhöjningen ska slutligen också lämna utrymme för riskkapitalsatsningar för små och medelstora företag.

Sverige verkar för att banken ska bli mer öppen med information till allmänheten. Framsteg har förvisso gjorts. T.ex. har hemsidan blivit mer fyllig i dag än för bara ett par år sedan. Banken träffar numera regelbundet intresseorganisationer för att diskutera olika frågor. Det går för utomstående att få information om planerade projekt. Banken är underställd EU:s policy vad gäller informationsspridning. Den är ansvarig inför sina medlemsländer såsom stadgarna föreskriver. Men det går att komma längre och Sverige driver på för ökad transparens och öppenhet i banken. EIB bör följa goda exempel från andra jämförbara internationella finansiella institutioner, såsom EBRD eller IFC inom världsbanksgruppen. Om en inspektionspanel som den i Världsbanken eller en ombudsman som den i EBRD är sådana goda exempel kan inte bedömas i dag. Saken skulle behöva prövas i särskild ordning.

Sverige verkar för att EIB:s projekt ska få en tydligare miljöprofil och att banken ska stärka sin miljökompetens. Det görs både inom ramen för pågående förhandlingar om påfyllnad av bankens kapital och i det löpande styrelsearbetet. Konkret innebär det att Sverige bl.a. bevakar att projekten ger ett tydligt mervärde ur miljösynpunkt. Verksamheten ska i sin helhet vägledas av miljöhänsyn och dessutom ska minst en tredjedel av långivningen vara direkt miljörelaterad. Det senare gäller både långivningen inom EU och i kandidatländerna. När det gäller bankens miljökompetens, så gläder det mig att notera att denna nyligen har stärkts. EIB ska följa EU:s miljöpolicy och jag menar att banken i huvudsak gör det. I detta avseende är det inte korrekt att påstå att EIB:s verksamhet strider mot EU:s politik för global hållbar utveckling, åtminstone vad gäller miljöpolicyn.