Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Europeiska investeringsbanken

Skriftlig fråga 2000/01:1368 av Söderdahl, Willy (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-08
Anmäld
2001-06-12
Besvarad
2001-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 juni

Fråga 2000/01:1368

 av Willy Söderdahl (v) till finansminister Bosse Ringholm om Europeiska investeringsbanken

Under de senaste åren har vi sett tydliga förbättringar hos flera europeiska och internationella finansiella institutioner, när det kommer till exempelvis underlättandet av allmänhetens inblick i verksamheten.

Ett undantag är Europeiska investeringsbanken, EIB.

Nyligen har stark kritik framförts mot att banken saknar en policy beträffande mänskliga rättigheter. Ett tydligt exempel på detta har vi sett i dagarna i Tchad. Presidentvalet i Tchad har inneburit ett flertal fall av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, i vissa fall med dödsfall som följd. Detta har dock inte hindrat EIB från att fortsätta förhandlingarna med Tchads regering kring ett lån på 140 miljoner euro.

Jag vill fråga:

Avser finansministern verka för att EIB skärper sina restriktioner vad gäller beviljandet av lån från banken till projekt som kan anses tvivelaktiga i socialt avseende?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1368 besvarad av

den 13 juni

Svar på fråga 2000/01:1368 om Europeiska investeringsbanken

Finansminister Bosse Ringholm

Willy Söderdahl har frågat om jag avser verka för att EIB skärper sina restriktioner vad gäller beviljandet av lån från banken till projekt som kan anses tvivelaktiga i socialt avseende.

Först vill jag invända mot påståendet att EIB skulle vara ett undantag bland de internationella finansiella institutionerna när det gäller att lämna information till allmänheten. Banken har under senare år utvecklat en politik för ökad öppenhet som kan sägas motsvara vad som tillämpas av liknande internationella banker. Exempelvis offentliggörs numera information om planerade men ännu ej beslutade projekt. Riktlinjer för verksamheten finns också tillgängliga på bankens hemsida.

EIB är i sig självt inte ett policyskapande organ, utan ett instrument för EU att förverkliga sin politik. Det är anledningen till att banken inte har en egen policy beträffande mänskliga rättigheter. Bankens verksamhet ska dock följa EU:s politik och riktlinjer, också på det här området.

Projektet i Tchad regleras av det s.k. Cotonouavtalet, som styr gemenskapens utvecklingssamarbete med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. I avtalet läggs stor vikt vid respekt för mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstaten. Avtalet fastställer att parterna ska föra en regelbunden dialog om bl.a. mänskliga rättigheter. Genom dialogen och samarbetet ska parterna bidra till fred, säkerhet och främja en demokratisk utveckling.

Det är förstås allvarligt om de mänskliga rättigheterna kränks i ett av EU:s samarbetsländer och EU har skyldighet att agera i sådana lägen på lämpligt sätt. Därför ser vi med oro på den senaste tidens utveckling i Tchad, särskilt på de konfrontationer som skett mellan polisen och oppositionen i presidentvalets efterdyningar och uppgifter om brott mot de mänskliga rättigheterna. Samtidigt är det mycket som är oklart med valprocessen. Varken EU-ambassaderna i N'Djamena eller UNDP har inkommit med rapportering om situationen efter valen, vilket gör vårt bedömningsunderlag svagt. Vi bör således avvakta dessa rapporter och därefter bedöma hur EU ska agera.

EU:s stöd till Tchad är långsiktigt och bygger på dialog med alla parter i landet. De senaste åren har situationen i detta mycket fattiga land stabiliserats. Utvecklingen har gått i rätt riktning både när det gäller ekonomiska reformer och respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och gott styrelseskick. Det är mot den bakgrunden som man bör se det aktuella projektet i Tchad.

Jag kan se att projektet är förknippat med vissa risker. Ändå tror jag fortfarande att projektets fördelar väger över de eventuella negativa följder som projektet kan ha. Projektet kommer att gynna befolkningen i Tchad. Det kommer att generera välbehövliga inkomster som ska gå till sociala förbättringar och som kan utveckla landet. Projektet, i vilket också Världsbanken deltar, är noggrant förberett och stor hänsyn har tagits till mänskliga rättigheter, demokrati och gott styrelseskick. Regeringen i Tchad har accepterat villkoren och lever upp till dem så här långt. Tydliga kontrollmekanismer har skapats och skulle något gå snett, så stoppas förstås utbetalningarna.

Det vore förhastat att avbryta projektet med anledning av vad som skett i samband med presidentvalet i Tchad. Det skulle få negativa följder för landet och folket i Tchad. Man skulle gå miste om inkomster som kan bidra till att utveckla landet och lindra fattigdomen samt riskera att indirekt hindra den långsiktiga process mot demokrati och respekt för mänskliga rättigheter som EU verkar för.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.