Europadomstolen
Skriftlig fråga 2008/09:271 av Ertsborn, Jan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-11-19
- Anmäld
- 2008-11-19
- Besvarad
- 2008-11-26
- Svar anmält
- 2008-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 november
Fråga
2008/09:271 Europadomstolen
av Jan Ertsborn (fp)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Europadomstolen i Strasbourg är den yttersta garanten för att medlemsstaterna i Europarådet följer Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Europadomstolen fyller nästa år 50 år och meddelade i september detta år sin 10 000:e dom.
Sedan flera år tillbaka strömmar klagomålen in i en alltmer frenetiskt takt och balansen uppgår snart till svindlande 100 000 klagomål. Det är ett fåtal länder som står för en stor del av dessa klagomål och Ryssland ensamt svarar för 25 procent.
Alldeles uppenbart brister det mycket i medlemsstaternas upprätthållande av de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionen.
Vår svenska domare i Europadomstolen, Elisabet Fura-Sandström, har liksom hennes kolleger en synnerligen viktig funktion att fylla samtidigt som arbetssituationen i domstolen till följd av alla klagomålen nu blir alltmer ohållbar.
Sverige liksom övriga medlemsländer i Europarådet måste på alla sätt värna om Europadomstolen och dess framtid.
Jag vill därför fråga utrikesministern:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att säkerställa att Europadomstolen kan fortsätta sitt värdefulla arbete?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:271 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:271 Europadomstolen
Utrikesminister Carl Bildt
Jan Ertsborn har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg kan fortsätta sitt värdefulla arbete.
Europadomstolen är utomordentligt viktig som garant för upprätthållandet av respekten för mänskliga rättigheter i Europarådets medlemsstater. Därför har Sverige under mer än 20 års tid deltagit aktivt i det arbete som bedrivs inom Europarådet med att ta fram olika åtgärder som syftar till att säkerställa att övervakningssystemet under Europakonventionen, inklusive Europadomstolen, kan fortsätta att fungera effektivt även i framtiden.
Frågan är också högt prioriterad under det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté som pågår från maj till slutet av november i år. Sverige anordnade i början av sommaren ett kollokvium i Stockholm på temat Towards stronger implementation of the European Convention on Human Rights at national level, som samlade ca 150 deltagare från bland annat de 47 medlemsstaterna och olika Europarådsorgan, inklusive Europadomstolen. Bland talarna fanns domstolens president, Jean-Paul Costa, och den svenska domaren, Elisabet Fura-Sandström. Bakom temat låg tanken att klagomålen till Europadomstolen bör bli färre om enskilda i större utsträckning kan få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda på nationell nivå. Mot bakgrund av de tankar och idéer som kom fram vid kollokviet fattade ministerkommittén, efter förslag från Sverige, den 22 oktober 2008 beslut om vissa uppföljningsåtgärder. Dessa kommer att behandlas av Europarådets styrkommitté för mänskliga rättigheter (CDDH) där Sverige finns representerat.
Det arbete som nämnts inledningsvis resulterade år 2004 i ett så kallat reformpaket i vilket bland annat ingår ett ändringsprotokoll till Europakonventionen, protokoll nr 14. Protokollet innebär framförallt förändringar av proceduren inför Europadomstolen vilka har bedömts kunna medföra betydande effektiviseringsvinster för domstolen. Dessvärre har protokollet ännu inte kunnat träda i kraft på grund av att Ryssland som enda medlemsstat ännu inte ratificerat det. Från svensk sida anser vi att det är mycket angeläget att ett ikraftträdande kan komma till stånd så snart som möjligt. Av det skälet skrev jag, i egenskap av ordförande i ministerkommittén, den 22 maj 2008 ett brev till president Medvedev där jag uttrycker oro för Europadomstolens situation och vädjar till presidenten att verka för ett snabbt och positivt beslut i frågan. Något beslut har dock ännu inte tagits och enligt besked från olika företrädare för ryska regeringen har det ryska parlamentet – duman – avgörandet i sin hand.
För att komma vidare har Sverige under innevarande höst väckt frågan om Europadomstolen kan ges möjlighet att tillämpa någon eller några av bestämmelserna i protokoll nr 14 i förhållande till de medlemsstater som ratificerat protokollet, i avvaktan på en rysk ratifikation. Detta skulle kunna ske genom en resolution beslutad av Europarådets ministerkommitté. Innan ett resolutionsförslag presenteras formellt bör dock säkerställas att det inte möter folkrättsliga eller andra hinder att välja en sådan lösning. Saken har diskuterats i ministerkommittén som den 19 november 2008 beslutade att ge CDDH i samråd med Europarådets kommitté för folkrättsliga frågor (CAHDI) i uppdrag att yttra sig över om en sådan förtida tillämpning kan ske och hur den i så fall kan genomföras. Ett sådant yttrande till ministerkommittén ska vara avgivet senast den 31 mars 2009.
Avslutningsvis kan nämnas att det vid sidan av ovanstående pågår löpande diskussioner i olika expertgrupper under CDDH om förslag till åtgärder som syftar till att förbättra Europadomstolens arbetssituation på sikt. Sverige deltar aktivt även i dessa.
Som framgår av det sagda har Sverige på olika sätt aktivt verkat i syfte att säkerställa att Europadomstolen kan fortsätta sin viktiga uppgift som yttersta garant för upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna i Europa.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.